Vi har nyss sett guld nå 1,300 dollar, en så kallad ”magisk gräns”. Det är en lång bit ifrån 35,00 dollar den 15 Augusti, 1971, när President Nixon stängde ned guld fönstret. Över de senaste åren har guld stigit med ungefär 20% om året. Aktier och numismatiska mynt i mintkondition har gått bättre än omyntat guld. I en slutlig analys lär vi så småningom veta vad all manipulation har gjort med priser och resultat. Som vi ser det har manipulationen varit kriminell, eftersom det är en rörelse som inte reflekterar en fri marknad som lever på sina egna meriter genom tillgång och efterfrågan. Å andra sidan har det naturligtvis varit ett kanonläge att köpa ädelmetaller vid artificiellt låga priser. Till dags dato i 2010 har guld stigit med ungefär 17%. Den som tror att guld reflekterar en rörelse till en bubbla förstår inte real ekonomi, kapital eller finans överhuvudtaget.
Kampen över de senaste 17 månaderna mellan dollarn och guld reflekteras i statistiken, i att den världsvaluta som vinner är guldet och därför stiger. Guldet erhåller sitt värde genom ett antal faktorer. Det är historiskt betraktat, på ett djupt psykologiskt plan, som en form av demonstrerad rikedom, i motsats till papper eller ettor och nollor, och ädelmetallen är dessutom en begränsad resurs, i motsats till papper. Detta blir då ett intressant korrelat för att mäta en annan begränsad resurs: arbete. Så det handlar om proportioner och perception. Om man binder två begränsade resurser, arbete och guld, i att reflektera ekonomi krävs konservativ disciplin finansiellt sett, eftersom man inte kan trycka guld ur tomma intet, ej heller arbete kan normalt sett tryckas obegränsat ur tomma intet, om det kräver mänsklig aktivitet. Visst, om man gör en kollektiv överenskommelse, och upprättar en tillbörlig proportion genom ett helt annat medel, kan samma effekt uppnås: balans. Colonnial Scrip är ett exempel på detta, liksom Talley Stick systemet ifrån England. Talley Stick systemet är det mest stabila valutasystem väst har haft genom tiderna, och under en lång tid därtill.
Samma korrelation finns inte i papper, som i praktiken är obegränsat, och inte erbjuder samma djupa perception av rikedom. Men det som stjälper fiat valutan är den bristande fiskala disciplin som den utsätts för…abnormiteter som valuta attacker, politisk opportunism i att ohejdat börja trycka medel som inte reflekterar prodution i verkligheten eller samhällets proportioner, med konstant skuld beläggning som ekonomisk modalitet. Denna lösning är bankirens ekonomi, inte suveränens ekonomi. Om Du äger ditt eget guld är Du fri, för den står inte i skuld till någon. Alla valutor i övrigt står i skuld, de är baserade på konceptet om kreditgivning – när historien visar att staten (personens faktiska växel) lika gärna kan skapa valutan själv, utan skuld, om den är baserad på elementära proportioner. Det är en fråga om politisk vilja…och möjligtvis kompetens. Barn skulle kunna etablera ett sådant system utan problem i en lekpark. Och det skulle fungera.
Dollarn är snabbt på väg att bli avsatt som valutornas herre, trots att det ser ut som att ägaren av dollarn – federal reserve – försöker göra något åt saken. Inte alls, de förstör den medvetet, de skulle enkelt kunna välja att sluta upp med att förstöra dollarn, eftersom beslutet tillhör Fed. Politiskt bekämpar man deflation med taktiken, men bara under en viss period. Så vad Fed säger är: ”vi tar deflationen när dollarn är körd”. För då kan Fed-ägarna av dollarn se hur dess kollaps förintar de – och de är många – som är bundna till dollarn på olika vis, och skörda enorma tillgångar genom kollapsen, och konsoliderar samtidigt sin makt. Likt en domino faller förpliktelser, och tillgångar följer vågformen till storägaren i slutet av stacken. Eftersom dollarn är relativ till andra valutor – vilka inte har förtroendet av en reservvaluta – faller de med när dollarn gör det. Då blir skulderna som skogsbränder. Och den enda anledning till att dollarn inte redan har fallerat långt tidigare, är just det faktum att det är världens reservvaluta, vilket gör den till en handelsvara i sig. Och detta förhållande förklarar spelet i t ex oljehandeln, för om man handlar råvaror i dollar, så stiger efterfrågan på denna vara: dollarn. Detta påvisar ett maktspel, inte så mycket ett spel om ”pappersvaluta” i sig. Och vem äger maktspelet? Finansiärerna givetvis! När araberna började utveckla sina oljefält tog de lån för att kunna göra det, karnevalen lever inom finansiärernas böcker på alla sidor. Och däri sluts maktcirkeln av hur finansen kör dollarn (och andra valutor) med ena handen genom skattesystemen, och låter vinsten av skattebasen skörda naturresurser med den andra, och bockar av räntan från producenten under tiden. Hela spelet tillsluts i samma lilla finans oligarki.
Ett par diskreta plommonstop är de yttersta beslutsfattarna i hela den gigantiska processen, inte fler än så. De länder där dessa spelare är baserad kallas för ”hårdvalutaländer” eftersom de utövar kontrollen av den hårda valutan, men inte bara det, de har sett till att vissa valutor inte fluktuerar. Det viktiga förhållandet här är att den amerikanska dollarn har varit den måttstock emot vilken alla andra valutor mäts. Förändringar av dollarn påverkar de andra. Och eftersom de äger huvudbankerna i spelet så är det en lätt sak att sätta policy – som de vill ha den. Ett av verktygen som ger dem spelutrymmet kallas för Fractional Reserve Banking, och man bör förstå FRB för att begripa hur det hela går till. Det är en metod att skapa pengar som vida överstiger tillgångarna som finns insatta. Med detta system man alltså skapa t ex 20 000 dollar baserat på en insättning av 1 000 dollar – samt ta ränta på skapelsen! Och vad händer när depression slår till och folk missar betalningar? Då står banken med tillgångar som intitalt bara baserades på en risk på 1000 dollar (och risken är ju att någon tar ut summan, den tillgång som resten baseras på).
Många ”minns ej” eller vet inte att USA effektivt sett är en medlem i OPEC..man kan kalla det för att hålla en låg profil. Och det hela har sin början ifrån tidigt 70-tal när det så kallade System 2000 sattes i sjön, en ”Global Creditors Unilateral plan”. Det sägs att amerikanska despoter åkte till Nigeria och gav honom 50 miljoner dollar för att höja oljepriset, för den sorts ovanligare råolja som finns i Nigeria, och därför styr priset på alla andra oljor. Så kontrollerar man den råoljan, kontrollerar man oljemarknaden. Sedan gick det till så här: alla smorda köpare var villigare att köpa oljan till mycket högre priser än annars – förutsatt att alla arabländer stödde USA genom att återinvestera i Amerikas stora banker. När man sedan hittade olja annorstädes i världen, såg man till att finansiera alla andra aspekter av produktionen, skuldbaserad kontroll med andra ord. Man tog till ocker givetvis på finansieringen men araberna lyckades betala av summorna rätt tidigt eftersom efterfrågan var så hög. Så då tog man till knepet att erbjuda dem högre priser OM man återinvesterade en definierad portion av medlen i 30-åriga certifikat hos Amerikanska Banker. Med det som bakgrund kanske oljekrisen på 70-talet inte är så förvånande, eftersom man visste att av den stora prisökningen skulle betydande andelar hamna hos bankerna, och samtidigt driva upp efterfrågan på dollar, vilket man handlar oljan i. Shejkerna och kompani var ju egentligen kamelförare och fattade inte att man hade spetsat dem i båda ändar.
Man talar ofta om att Rockefellers och City kontrollerar ”olje-dollarn” och Fed, men hur kan man påvisa det utan att bara påstå det? På 1870 talet satte Rockefellers upp en Joint Stock Trust, och detta var en kort tid innan den Amerikanska staten förbjöd truster. Men….det stora reptricket är att om man har tillstånd att åberopa en ”grandfather clause” så kan den existera permanent. Och det har denna trust givetvis och är en kontrollerande faktor i spelet genom amerikanska banker och federal reserve board. Den trusten kontrolleras tekniskt av Rockefeller Foundation, och därifrån styrs New York Fed och Federal Reserve Bank, och är således ett av huvud instrumenten för internationalisterna för att kontrollera den amerikanska valutan.
För att återvända till dealen som jänkarna etablerade med Araberna. De var alltså tvungna att stoppa pengar i huvudbankerna under överenskommelsen, men håll i åtanke att de inte visste att storbankerna kunde köra pengarna genom FRB, vid den tiden på 20 gånger insatsen t ex. Allt araberna fick tillbaka var ränta på insättningen…men nu var det så att i vissa av länderna var ocker och ränta förbjudet av religiösa skäl, så de skulle få vänta 30 år att få tillbaka några pengar för sina insättningar. Och eftersom de inte förstod FRB systemet kunde bankkartellen få kontroll över arabernas pengar, och allt de fick var i bästa fall räntan under dessa 30-åriga certifikat.
Genom pengarna som kom denna väg från Araberna, och den påföljande manipulationen av oljan som ledde till flerdubbling av oljepriserna, så tjänade man enorma summor…enorma summor…gånger 20! Men om vi tittar på systemet så kom ju de pengarna ursprungligen från skattebetalaren, därför att bankirerna hade låst in de urprungliga insättningarna och kunde då använda dem för sin lånecirkus i tredje världen. Undra på att Nixon hade förslag på andra vägar för det amerikanska folket…men Watergate ju tog hand om den saken. Och en annan ”intressant” abrovink är att de banker som arabernas pengar hade transfererats till..sedemera visade sig stå i konkurs i god tid innan återbetalningen! Surprise, surprise! Ledsen Herr Arab men pengarna är borta, banken gick i putten! Och så här spelar eliten sitt effektiva maktspel.
För att komplettera bilden så måste man påpeka att FRB – oavsett om det är 20-till-en ratio eller någon annan sats – även går åt andra hållet, det är så det är med hävstångseffekten. Vid 20-till-ett förhållande krävs det (kom ihåg att lånen till tredje världen gick via ”USA bolaget” och relaterade partners i världen) – bara att fem procent av tredje världen deklarerar sig bankrutt, och när de gör det och accepterar den internationella bankens planer, så kan man deklarera bankerna med tillgångarna i konkurs. Och på grund av att hävstångseffekten då går åt andra hållet genom myriaderna av lån räcker det att 5% av länderna i tredje världen deklarerar konkurs för att sätta hela världen på pottan, med effekten att alla tillgångar faller till de internationella bankirerna.
Eftersom dollarn är kreditvaluta – ett skuldbrev med tecken på – har den amerikanska ekonomin ständigt plågats av den ena recessionen efter den andra, och nu går in i en depression för andra gången på relativt kort tid. Kreditbubblorna som Fed skapar fungerar inte längre och kommer snart att gå in i sin slutliga svanesång. Koppargruvan är uttömd, men inte på grund av brist på efterfrågan, inte av brist på egentlig tillgång, utan på grund av geopolitisk och geoekonomisk krigföring bedriven av finansiärerna. Kvar står en obetalbar skuld som skenar exponentiellt. Under tiden så leker man med nollränta och dubbla redovisningsböcker, och andra fattigmanstrick för att ge skenet av att båten står över ytan. Keynes står på andra sidan graven och ser hur man använder hans rational för att kasta allt mer pengar på problembarnet.
Vi behöver inte gå igenom alla detaljer i guldets resa sedan 1980, men vi kan sammanfatta det som att det har stigit från 252 dollar till 1,300 dollar trots en massiv manipulering från centralbanker och deras ägare, för att undertrycka guldvärdet.
Anledningen till att man har lyckats så länge med retoriskt nonsens, irrläror och insiders propaganda är att den stora massan helt enkelt inte förstår spelet, dagens djupa finansvärld, och dess inre rational. Man har glömt bort klassisk ekonomi, vad det egentligen är, så man jämför inte med något. Amnesin lät ersatta kunskap med paradigmer, slogans och koncept, som få förstod, men antog var riktiga för att saker och ting ju verkade hållas vid liv. Men guldets färd visar att allt egentligen inte var väl i världen av pengar och att skapa rikedom. Eliten såg denna utveckling för länge sedan, de känner sin skapelse utan och innan. Så tiden användes, genom manipulation, ränker och smiden, för att positionera om sig för den stora vägdelaren, när globaliserings-eran går in i den största av kollapser. Och det var för att skapa ett nytt spel baserat på en global valuta och en världsregering, eftersom kollapsen trycker på konsolideringarna, och ger dem vind och en rational att sälja till sömnens agenter. De vill i praktiken göra sig av med nationerna för att behålla vinningarna och makten av spelet, ett slutligt schack och matt, ifrån finanseliten. Det har uppstått trögheter i superstat processen eftersom man börjar vakna upp, framför allt i USA. Oftast krävs det ju en smäll för att man ska börja ställa sig frågor om vad som pågår.
Denna utveckling har påskyndat ädelmetallernas stora uppstigning, och många har kunnat skaffa sig andelar långt under deras egentliga relativa värde. Stora oundvikliga effekter inom finansen medför att de inte längre kan kontrollera värdet av dollar, eller guld och silver. Det insåg eliten i förväg, för dem är allt en fråga om tajming, valutorna ska krossas enligt planen, det är den uträknade konsekvensen av deras spel.
Så eftersom manipuleringens kraft fasas ur processen så frigörs än mer värde i ädelmetallerna. Kom ihåg att det finns begränsade resurser här, så gissa vad som händer när man inte kan leverera tillräckligt för att möta efterfrågan? Så med återhämtningseffekten i åtanke kan man se en ”tjur” som står i fas två av en större period av tre-till-fem. Jämför dagens gyllene situation och det ädla prospektet med alla fastigheter, aktier och obligationer, så uppvisas en fenomenal marknad. Och den står i början av sin färd eftersom den hålls i sin höga bana av de ekonomiska och finansiella utsikterna.
Inom ett par dagar slutar det amerikanska fiskalåret då nuvarande ”Washington Agreement” i sin nya form har fyllt ett år. Den ska verka i fem år. Överenskommelsen tillåter medlemmar av Europeiska centralbanker att sälja 400 ton guld per år. Hittills under 2010 har väldigt lite sålts av. Genom denna överenskommelse kan guld derivata transaktioner införas i maskerade aktiviteter ibland bankerna, och särskilt när det gäller försäljning. Det kan vara anledningen till att den har varit så låg. Till dags dato har banker leasat ut guld och sedan fortsatt att teckna guldet som en tillgång i sina böcker, vilket bara ska vara möjligt i en normal realitet om man inte har leasat ut det. Banken som leasade ut guldet tar emot dollar, men bokför guldet som existerande inventarier. Med det som bakgrund kan man anta att de har flyttat mycket mer guld än vad som har rapporterats. Vi gissar att av de 32,000 ton som de och IMF kan ha, så kanske det bara är 5,000 till 10 000 ton kvar, inklusive amerikanska tillgångar.
En ytterligare effekt av modus operandi är att guld swappar har begagnats, vilket observeras i lån av guld till BIS, Bank for International Settlements, från kommersiella banker, vilket pekar på att de bankerna har varit under svårartat tryck.
Denna business bland fantom skuggorna blir en faktor till i att guld nu är på väg att bryta sig över 1,300 dollar, och silver går bortom 21,00 dollar. Medan Oktober blir fokalpunkts-månad för guld, blir December nästa större månad för kontrakt av både guld och silver. December är en av de största månaderna för fysiska leveranser. Två miljoner uns (vanl. = 1/16 pound, 28,35 gram) kan kallas för leverans i bara i December. Comex har bara 2.6 miljoner på inventarielistan. Om ett sådant kall infinner sig kan dessa leveranser driva upp kontantpriserna och tvinga centralbanker att sälja, och det i sin tur orsaka flykt ifrån valutor, särskilt ifrån dollarn till guld. Dessa möjligheter hänger likt ett damoklessvärd svärd över kreditvalutorna och deras slavar. För eliten är det bara en fråga om tajming, och hur de kan ta påskynda nästa steg till att dupera nationerna till SDR/Bancor spelet. När guld togs bort som uppbacking av valutorna så förvandlades alla dessa kredit-valutor till chips brickor på ett stort kasino, som står utanför nationernas kontroll, där en vådlig situation som denna via hävstångseffekt kan ta ned det monetära systemet på sina knän. Och då börjar det tändas ljus i en vred befolkning som så småningom lägger ut pusslet. Det finns så många svagheter och exponeringar, och parar man dem med den stora agendan, tycks en kollaps nära förestående. Men man kan aldrig säga något till hundra procent, för det finns inga system utan multidimensionella risker. Om en tydlig kollaps inte sker inom perioden fram till första kvartalet 2011, så anser vi att den bortre gränsen för systemkollaps ligger vid två år lite drygt, där de under tiden frenetiskt kör med fantastiska tricks och smiden för att låta systemet gå sidledes. Men sedan kommer kraschen, och den blir betydande. Man ska komma ihåg att eliten inte lever i nuet, de lever i framtiden. Det som vi upplever på marknaden idag, var vad eliten räknade på för länge sedan, eftersom de tämligen exakt kan räkna ut orsak och verkan i systemen och doktrinerna som de själva har format. Det är politiska plan som kan ändra på tidtabellen, och därför vill de förinta det politiska planet till fullo, och ersätta det med en världsfederation, en global muppet-show, där alla är lika litet värda, förutom eliten själva.
Det råder ingen tveksamhet att fler och fler köpare av guld och silver kontrakt väljer att ta fysisk leverans, trots att de erbjuds 25-30% premium för att rulla eller ackommodera deras kontrakt. Med tiden, beroende på hävstångseffekten, och det faktum att säljare har lite eller inga inventarier, kommer en två-trapps marknad att utvecklas. Då kommer det att finnas två olika priser, en för pappersbaserat guldspel och ett annat för fysisk leverans. Tidigare har denna utveckling avfärdats varje gång guld började backa igen. När guld för leverans går emot permanenta premium, säg 50 dollar och uppåt, så kan pappersbaserade icke leverans kontrakt falla med en nedsättning och inte följa med på uppsidan på samma sätt fysiska kontrakt kommer att göra.
Försäljningen av hävstångsbaserade kontrakt, eller naken försäljning, är verkligen liktydiga med bedrägeri. Så fort guld saknas för leverans – och det är ett möjligt scenario – kan mängder med Comex och LBMA kontrakt kollapsa. De nakna säljarna av derivatorna kan då röra sig emot närmsta gravplats. Vi tror att GLD och SLV till exempel har varit involverade i sådant och om de åkallar fysisk leverans kan de potentiellt sett misslyckas med att få sina leveranser, och det kan då sluta i kollaps av vissa börshandlade fonder (EFT).
Tittar vi längre ned på vägen så ser man vissa verkliga problem emot horisonten.Det bör noteras att nakna blankare i världen spelar ett farligt spel i omgivningen av en tio-årig positiv trend för ädelmetaller. Allt guld i världen värderas bara vid 1% av alla tillgångar och vad som fortfarande befinner sig i marken motsvarar ännu 1%. Historiskt har den siffran varit högre än 20%. Vad gör de nakna blankningarna när det gapet börjar att tillslutas? De går omkull givetvis och lägger mera uppåt tryck på priserna. Handlare kommer att bekräfta att guld tydligen inte är en barbarisk relik, men dagens hårda valuta, eftersom det inte finns någon annan som väcker eller håller förtroendet. Varför har banker ens bekymrat sig om att ha guldreserver om guldet var så utgånget? Och om papper är så prima, varför inte helt enkelt bygga pappersreserver? Eller backa upp valutan med en hårddisk full av ettor och nollor? Det fungerar inte, proportionen, förtroendet och bindningen saknas. Konsekvensen av att inte vidhålla proportion, förtroende och bindning i valutorna och deras upparbetning (skattebaserade rörelser) skapar instabila system och det kraschar när man inte accepterar det längre, som i Weimar Tyskland. Och faktum är att dagens finansiella system i världen rör sig inom en sådan degraderad kvalitet. Då återgår man till vad som man anser fortfarande har värde, och inte kan explodera i oändliga tal ur tomma intet, guld och silver. Så att se handel i dessa gamla metaller är en stark retro trend som kommer att hålla i sig tills systemet är reformerat och väcker förtroende igen.
För precis som med alla andra Ponzi-scheman och pyramidspel så avslöjar det hela sig självt när toppen har nåtts och kurvan drar nedåt, och då är det ingen som vill stå och hålla en kasse dollars. Man kommer att fråga: var fanns lagstiftaren? De blir då tillsagda att de är där för att skydda staten, inte investeraren. Den som ägnar sig åt att studera spelet har känt till detta länge. USA skulle inte behöva CFTC, det skulle inte göra någon större skillnad.
Så den befogade reflektionen gentemot dessa utsikter är det kanske inte finns tillräckligt med guld och silver för att tillfredsställa efterfrågan och i detta lever en pappersbaserad marknad som är baserad på att 98% av deltagarna i guld och silver marknaderna bara vill spela och inte har någon avsikt att ta en fysisk leverans. Historiskt har detta varit sant men förändringens vindar sveper över världen och köpare kommer att bli allt mer oroliga över att om de inte tar fysisk leverans så kanske de inte får någon. Och det driver på investerare att kräva mer fysiska leveranser, och skippar hellre ett premium på 30% som de skulle ha fått annars. Resultatet blir växande tryck på befintliga inventarier och fysiska leveranser. Som det ser ut just nu leder detta till en slutlig nedstängning av Comex och LBMA och ett påföljande gäng skandaler vid GLD och SLV. Men eliten på LBMA behöver bara vända sig till staten för att be om lite skattefinansierade lösningar för att lösa förpliktelserna. Det har fungerat hittills. När ett liknande scenario utspelade sig tidigare i England, sågs det när styrelsen levererade smält guld med en renhet på 88% – vilket bara kan ha kommit ifrån USA.
Samma trend utspelar sig i den nakna blankningen av producenter och gruvdrifter inom ädelmetaller, vilket även har spritt sig till juniorer och utforskande bolag. Det pågår rätt ovanliga saker i denna sfär. Här har vi en marknad och prognos som de lärda på insidan begriper, vilket skulle driva upp dessa aktier starkt, men ändå rör de sig knappt till uppsidan. Hur kommer det sig att en aktie handlades för 83 dollar för två och ett halvt år sedan när guld stod vid 850 dollar, och idag handlas för 69 dollar när guldet står i 1,300 dollar? Det enda som kan åstadkomma detta är betydande naken blankning, aktioner förmodligen ledda av den amerikanska staten. Stöld är väl ok bara det är staten som utför den?
Zombie-media rapporterar aldrig om sådan här sorts manipulation, förmodligen för att brasket leds av storintressen. De riktiga, de verkliga fundamenta rapporteras inte alls. Samma kan sägas beträffande den generella aktiemarknaden och Forex marknaden, båda som står i en perfekt huvud- och axel formation på de långsiktiga tabellerna. Man skulle kunna kalla det för bedrägeri genom utelämnande. Men faktabristen lär avhjälpas successivt när omyntat guld, silver och tackor blir svårare att tillgå och priserna flyttar till Venus. En fas är avslutad i löpet men flera återstår. Det avtecknas när aktier för ädelmetaller exploderar, då de har varit nedtryckta i två och halvt år. Fördubbling av priserna? Säkert. Naturligtvis kommer många korta spel att ses, när blankare börjar återköpa, s k ”short covering”.
Producenternas aktier kommer nu att erbjuda exponentiella vinster. Det kostar inte en gruva mycket mer att producera guld oavsett om den står i 750 eller 1500 dollar, så deras vinster kan stiga brant. Många gruvor befinner sig i det läget. Man bör även komma ihåg att på det tidiga 30-talet, i en deflativ miljö, steg gruvaktier inom ädelmetallerna med 500% och under den inflationssmittade ekonomin 1978-81, apprecierades sådan aktier 40 gånger mera än omyntat guld. I den senaste nämnda vändan fanns det tio gånger mer gruvbolag än det gör idag.
Prospektet i Europa, den prostituerade gudinnan, är den av en utbredande och fördjupande statsskuldskris, tillsammans med City-of-London´s lilla plågade skalbolag: USA. Faktum är att hastigheten av ackumuleringen av skulder – med termer i klassiska ekonomiska definitioner som utgångspunkt – närmar sig sanningen som kallas statsbankrutt för ett flertal. Sådant kan inte sägas vara en direkt nyhet eller modernitet. Den 15 Augusti, 1971, tog USA ”bondpermission” på guldbackningen av dollarn och det är vad som accelererade utvecklingen av idag. Hittills så har ingen ställt in betalningarna, så att säga, men å andra sidan syns sanningen i valutornas försämring. Det är en anledning till att somliga kreditgivare spelar så oroade, medan somliga kreditgivare snarare är ytterst roade. Skuldökningen kan helt enkelt inte tillta i all evighet utan att hårda konsekvenser utmätes. När guldet försvann i backning, försvann kontrollen som guldet binder administratören vid, och eftersom makthavarna saknade disciplin – eller valde en viss fiskal politik för andra syften, ”större än en nation” – liksom en barriär till monetär sedeslöshet, så står man idag vid randen till hyperinflation och en deflativ dödsspiral. Friedman trodde på vanföreställningen att skapelsen av pengar och kredit skulle göra att ekonomin spenderade sig ur deflationen. Hur gör man för att framgångsrikt ta ett lån för att betala det lån man inte kan betala? För dessa pengar skapas per skuld, medel som dessutom försvann mest till den mörka finansen och vissa kasinogäster, inte lika mycket till realekonomin. Försöket att förneka verkligheten bäddar för olycka. I Juni 2003 passerades ”ingen återvändo” skylten, och nu har man passerat den med råge. För allt talar nu för den oundvikliga och största kollapsen och krisen på 500 år. Det euro-amerikanska systemet står och balanserar vid avgrunden. Det behövs bara en extra puff från Goldfinger, så faller man ned.
Så det finns ingen anledning att spela förvånad, basal ekonomi är lätta saker. Att guldet har stigit så mycket över tiden är en logisk, förutsägbar process, ingen ”happening”. Det är bara de obildade som står förvånade över den tjuren. Och med vad vi har presenterat här, vad får någon att tro att den skulle stanna på denna plats, eller dra sig tillbaka? Nonsens. Den rörliga faktorn – och den är den knepigaste faktorn av dem alla – är själva tidspunkten för rörelse och drama. Den historiska trenden visar med tydlighet här ett imperiellt fall likt tidigare imperiers undergångar, samma spel, samma retorik, samma panikhandlingar, samma ideologiska felaktigheter och politiska förvirring, samma ledarbrist…och samma finger.
