På en av medias olika pressrelease centraler, E24.se, noterade vi att den kriminella hedgedfonden (GS är inget att annat ett riskbolag [kasino], samt delägare av den amerikanska centralbanken Federal Reserve) Goldman Sachs uttalde sig om världens BRIC nationer, som bankkartellen har skinnflått och stulit så mycket resurser ifrån under en sådan lång tid. ”Inom de närmaste årtiondena kommer tillväxtländerna att ha ett större samlat börsvärde än de utvecklade länderna. Samtidigt blir de allt mindre beroende av de utvecklade länderna för sin tillväxt”, säger Goldman Sachs Assets Managements strategirådgivare, Kathryn Koch, i en intervju med E24.
Vad hon outtalat understryker är att globaliseringen helt enkelt har sänkt västvärlden så pass mycket i löner och produktivitet – i realekonomins BNP – att sämre utvecklade länder börjar se lite starkare ut, i jämförelse. Detta är ett spratt som relativiteten av jämförelse påbjuder, och lätt föranleder läsaren att dra fel slutsatser.
Vad som må visa sig vara ett led i den Amerikanska hegemonins sista riter, uppvisades i April 2009 vid G-20 konferensen, och än mer explicit vid St. Petersburg International Economic Forum den 5:e Juni, när Herr Medvedev åkallade Kina, Ryssland och Indien för att bygga för en ökande multipolär värld.Vad detta betydde i klarspråk var: ‘Vi har nått gränsen för att subventionera USAs milltära cirklar kring Eurasien och samtidigt appropiera vår export, företag och fastigheter i utbyte för papperspengar av tveksamt värde.’
Då menade Medvedev att USA spenderade för mycket och producerade för litet, vilket han såg som en primär i den globala finanskrisen. Huvudpoängen som borrar alla dessa länder skådas i USAs förmåga att trycka obegränsade mängder med dollar. Tidigare spenderande på obalanserad import, Amerikanska uppköp av utländska företag och fastigheter, och alla enorma summor Pentagon spenderar utrikes, hamnar till sist i utländska centralbanker. Dessa centralbanksagenter möts då av ett hårt val: antingen återprocesserar man dessa dollar tillbaka till USA genom att köpa Amerikanska Skattkammerens värdepapper, eller så låter man ”den fria marknaden” driva upp deras respektive valuta relativ till dollarn – vilket pressar ned länders export till världsmarknanden och skapar inrikes problem genom arbetslöshet och företagskonkurser. Om då dollarn och dess BNP slavar i världen pressas ned, och när detta slutligen reflekteras på börsen, så ser det naturligtvis ut som att BRIC länderna reser sig av något annat än västvärldens fallande BNP.
När Kina och andra länder återprocessar deras dollar inflöden genom att köpa Amerikanska Värdepapper, för att ”investera” i USA, så är det inte en särskilt frivillig handling. Dollar tillflödet reflekterar inte tilltro till den Amerikanska ekonomin, eller att centralbanker blir rika av besparingarna, eller någon kalkylerad preferens i investeringar – utan uppvisar en brist av alternativ. ”Fria marknader” på det amerikanska viset spetsade länder in i ett system som forcerade dem att acceptera dollar utan gräns. Det året deklarerade de att de ville ut, och idag kan vi förutsägbart läsa på löpsidorna om valutakrig emellan USA och Kina t ex.
De sex SCO länderna och BRIC länderna deklarerade effektivt sett att man avsåg att handla i sina egna valutor för att dra fördel av den gemensamma kredit som USA hade monopoliserat för sig självt. Därför gick Kina in i bilaterala intentioner med Argentina och Braslien för att denominera deras handel i renminbi, hellre än dollar, sterling eller euros. Förre premiärministeri Malaysia, Tun Dr. Mahathir Mohamad, förklarade samtidigt vid den tiden att man som ett Muslimskt land ville undvika vad som helst som skulle kunna leda till militär aggression emot Islamska länder, inklusiva Palestina. Nationen hade för mycket av dollar tillgångar redan som det var, tillade han. I samma veva deklarerade Central bank guvernören Zhou Xiaochuan i Kinas Centralbank via ett officiellt memo på sin hemsida att målet nu var att skapa en reservvaluta som var ”frikopplad individuella nationer”. Det var ungefär vad Medvedev antydde mer eller mindre ordagrant med.
Så om man översätter denna utsaga från den angloamerikanska finansens egna Stasi – Goldman Sachs – mot denna bakgrund – och med hänsyn tagen till vad IMF har publicerat om sina avsikter till en global valuta vid namn Bancor – så förstås Koch´s propå tydligast som: ””Inom de närmaste årtiondena kommer tillväxtländernas utveckling att hjälpa övertyga de opålitliga industriländerna i sin misär till att överväga en global valuta. Samtidigt blir alla fallande länder [i den globala ekonomin] allt mindre beroende av sina egna hopplösa utsikter till tillväxt eller stabilitet – om man bara gör som IMF & kompani säger och accepterar den globala valutan”.
Samtidigt förbereds terrängen för en totalitär ekonomi idag i ekofin : ”Den finansiella transaktionsskatten har ett antal nackdelar och måste införas absolut överallt i världen. Det sade ECB-chefen Jean-Claude Trichet vid en presskonferens efter det informella ekofinmötet på fredagen. Han sade att nackdelarna är ekonomiska, finansiella och tekniska. Om finansskatten inte införs globalt kommer transaktionerna bara att flytta. Beträffande bankavgifter sade Jean-Claude Trichet att det är viktigt att de samordnas med de nya kapitalkraven för att öka motståndskraften i finanssystemet. EU:s skattekommissionär Algirdas Semeta sade vid samma presskonferens att inget EU-land motsatte sig kraftigt en finansskatt på global nivå. Däremot går meningarna isär om den ska införas på europeisk nivå”
En historisk referens för denna utveckling av att dominera ett globalt finansiellt system som en helhet torde skådas i Professor Carroll Quigley´s monumentala verk Tragedy & Hope ifrån 1966, ett sorts parapolitiskt referensverk då Quigley (som även har varit mentor till Bill Clinton) hade direkt tillgång till material som få har haft, som t ex arkiven hos Council Of Foreign Relations;
”The powers of financial capitalism had a far-reaching aim, nothing less than to create a world system of financial control in private hands able to dominate the political system of each country and the economy of the world as a whole. This system was to be controlled in a feudalist fashion by the central banks of the world acting in concert, by secret agreements arrived at in frequent meetings and conferences. The apex of the system was to be the Bank for International Settlements in Basel, Switzerland, a private bank owned and controlled by the world’s central banks which were themselves private corporations. Each central bank… Sought to dominate its government by its ability to control treasury loans, to manipulate foreign exchanges, to influence the level of economic activity in the country, and to influence cooperative politicians by subsequent economic rewards in the business world.” – Quigley, Tragedy & Hope, sid 324
Trichet genomför alltså en global kupp på egen hand å superfinansens vägnar? För om en enda skatt börjar hävdas från ett globalt centrum har den suveräna nationen tappat kaptens-positionen. Samma gäng som destabliserar ekonomin med dessa problem, tar emot en skatt i deras valv i andra ändan som tack för lite mera. Det är sanningen i denna propå. Den måste motarbetas av alla som inte vill leva i en ständigt Röd Oktober. Skatt är bara något som kan krävas av en medborgare i en definierad nation.
Så här har vi Goldman Sachs som är delägare av Fed, Fed som är en gjuten tentakel till IMF, och IMF är en tentakel till Världsbanken, som är parhäst till FN (med allokerade tillgångar som t ex GEF)…och dessa senare banker skulle alltså vara jordens finansiella samariter? Guess again. IMF sade till den lede; devalvera er valuta, och det gjorde dem oförmögna att upprätthålla sin proviant. När det var genomfört sade IMF: nu måste Ni privatisera enligt våra rekommendationer. Det tog bort nationens egen-makt eftersom poängen var att ägaren alltid skulle vara en utrikes baserad – icke lojal – entitet. Denna process skördade den bättre delen av företag och tredje världens resurser under ett specifikt intresse och en transnationell geopolitisk ordning. Detta gjorde, mest uppenbart i tredje världen, att man faktiskt arbetade åt IMF och Världsbanken, och deras delägare av bankernas fonder och truster. Genom lånens strategi pressade Amerika svaga nationer, och såg till att ledarna i dessa bundna nationer röstade i en riktning som man ville se i FN – genom att lägga ned sin röst. Detta var övertydligt i fallet Afrika till exempel.
En man som upptäckte det absurda Machiavelli doftande spelet om världens resurser kontra privata bankirer var George Washington Hunt, tidigare marinofficer och näringsidkare, som hade tilldelats uppgiften att vara officiell värd på UNCED 4th World Wilderness Congress 1987. Efter realisationen av vad som han fick lära sig om bankirernas planer i världen tog han på sig uppgiften att söka utbilda publikum om vad som stod på spel. Med hans egna termer så varnar han för en stundande eller möjlig implementation av ”Den Stora Stygga Banken” som en konsekvens av ett långsiktigt planerat finansiellt kaos. En bank som under konferensen bar smeknamnet ”World Conservation Bank,” men som kunde anta något annat namn och form i ett senare skede. Han säger att man avsåg att ersätta alla andra banker med denna bank och menade att den då effektivt skulle kunna utföra terrorbalans mot andra ”stater” genom att justera en världsvalutans tillgång och kredit i tillbörlig riktning. Hunt har en producerat en DVD film som heter ”Big Bad Bank” och vi låter honom introducera denna film (som bloggredaktören ej har sett) med hans egna ord:
”Mitt namn är George Hunt och jag var en officiell värd vid UNCED´s fjärde World Wilderness Congress. Jag utbildar publiken i att förstå att en hemlig bank sattes i rörelse av den internationella finansiären Edmond De Rothschild. Banken blir eventuellt den enda banken som existerar när alla andra banker konsolideras in i en större bank. Kanske blir det banken Privee Edmond De Rothschild som skapades i Genevé, Schweiz, en månad efter den nämnda konferensen. Prospektet är känt som World Conservation Bank.
Banken kommer att förespråka konservation men döm själva hyckleriet av UNCED´s Maurice Strong, Rothschilds högra hand, i hur han frimodigt avser att förbispringa Colorado´s vattenlagar och ruinera farm-marker. Banken använder media för att sprida rädsla beträffande miljön med. Att sprida dessa rädslor ska rättfärdiga monstruösa, operativt vansinniga, växthuseffekt projekt genom giriga och feta kontrakt.
I dokumentären The Big Bad Bank så kommer Ni att höra Maurice Strong, Sekreterare och Undersekreterare av UNCED möten; Baron Edmund de Rothschild, privat bankir till nationer och den extremt rika eliten, och Michael Sweetman, President för den nya World Conservation Bank. Du kommer även höra en elitistisk internationell bankir vid namn David Lang efterfråga att kanon-födan (det är vi) inte utbildas i frågan om denna bank. Detta är anledning till att jag har tagit på mig rollen till att utbilda folk om denna världsomfattande bankplan.”
Jag hoppas att denna gåva, på något vis, hjälper Ert land
George Hunt”.
Låt oss påpeka att man säger att denna WCB bank som Hunt talar om, senare transformerades till att heta Global Environment Facility (GEF) som ingår i det semi-totalitära Agenda 21 programmet hos Förenta Nationerna. Implicit i resonemanget är att USA måste kollapsa, att krig och hotbilder plågar delar av världen, för hur skall du annars övertyga resten av världen om behovet av konsolidera och konservera på denna skala? Håll alltså ett öga på USA. Som alltid med mästarna av oändliga skepnader och ”crazy ivan´s”, så behöver dock inte det ena utesluta det andra, så för klarsynens skull bibehåller vi W. Mark Felt´s utmärkta råd, som penetrerade utredningen av Nixon´s Watergate ”skandal”: follow the money.
