“Power will gravitate into the hands of those who control information” - Zbigniew Brzezinski
Dollarn har befunnit sig i en process av att hitta en temporär botten vid 76:50 på USDX och för att försöka pressa sig upp igen i ett mottrends rally. Vi tror att ett rally tillbaka mot 80 är möjligt att nå men inte att det ger någon uthållighet på den nivån – bara stabilisering för kongressvalets skull. Japan drog en linje i sanden vid 82 och slutade i Fredags vid 81.37. Det kan inte direkt kallas för en succé, men ”förbättring” sker över det närmaste tvåveckorsspannet.
En sak som utsädet av den billigare dollarn har åstadkommit är billigare export för stora amerikanska företag och det är vad som har gett, för stunden, en motpol i den annars bottenlösa statistiken, där man har gått in och köpt tillbaka aktier för den extra tillkomna injektionen. Men trots detta så rörde sig inte marknaden någonstans förra veckan, en offset kommen ur Fed´s QE2 förstulna paket. Inom Feds väggar låter det till hälften ”vi gör det” och till andra hälften ”inte mera QE”, då somliga inhyrda truckförare försöker erinra sig vad detta kriminella syndikat var till för till att börja med. Mitt i den ganska öppna verbala konflikten står Helikopter Ben i lotus ställning, som följer den höga handens direktiv genom att expandera aggregat via repo marknaden, vilket han har gjort ända sedan tidiga Juni. Vid denna tidpunkt ses att de osynliga hökar som leder beslutsprocesssen, och råkar stå som delägare av Fed, har satt rea på en injektion omkring 500 miljarder dollar. Tilläggsvis, så är de väl medvetna om att de långfristiga räntorna är på väg ned, trots en reduktion i den 10-åriga T-noten med ½% till 1%, som alltså inte kommer att ändra på mycket. Det ger bara en komfortabel zon för att korporativa vinster ska öka, vi tror inte att det kommer att ge en större effekt på hemförsäljning, med bolåneskandalen pågående i bakgrunden. Troligtvis lär vi icke se någon bankir fängslas för båget denna gång heller, ty detta är eran av den stora romerska dekadensen, och den spelar ut sig över hela planen. Böter kanske, men inte mer än så.
Allt som detta pågår och internationella affärer dras samman, vill exportsektorn se billiga valutor, ett motiv som hjälper Fed & Fez att medvetet negligera dollarn, men vilket i sin tur skickade hela valutamarknaden in i oordning. Följden är att konsumentens förtroende faller över hela världen. Vi ser inte någon självklar lösning här eftersom vi inte tror att den nödvändiga politiska viljan kommer att uppbådas på kort och mellanlång sikt, då intentionen i den djupa politiken [djup politik=de super-storas sfär med tillhörande intelligentia] leder till ett globalt handelskrig, en press vilket sätter spinn på den lägre nivån av girighet och ger – till de storas fördel – politiska distorsioner (det håller dem distraherade och mottagliga för parapolitisk influens). Handelskriget var en oundviklig konsekvens av globaliserings politiken, men kriget kan komma att visa vara till USAs fördel över längre tid. Vi ser Kina öka aggregat vid 20% takt för att sänka sin Yuan för handelns skull. Om Kina inte upphör med taktiken kommer definitivt ett handelskrig att sedimenteras, där andra spelare ser sig följa efter. Lösningen står i en multilateral, procentare-befriad samling, för att skriva om valutor, tariffer, omvärderingar, devalveringar och deklarera statsbankrutt vid behov, eftersom sanningen måste tas ut den hårda vägen för att skapa en ny era av förtroende. Om inte man når fram med detta står en världsomfattande kollaps vid dörren. Mot denna negativa bakgrund står ädelmetaller, bas och råvaror som en givet säkrare hamn. Skulddränkta fiat valutor, inflationsfeber, länder som låter sig destabliseras med hot money, valutakrig, politisk inkompetens par miserables - varför skulle jag ställa mig med brinnande sandigt papper? Dyngan åker in i den stinkande papperskorgen som är märkt ”globaloni”. Man situationen är ingen nyhet för den djupa världen som räknade med en projicerad kris mellan 2010-2030, vilket bland annat kan utläsas i rapporter från Huntington-Brzezinski-Trilaterala Kommisionen från 70, 80-talet [läs t ex The Crisis Of Democracy] Om denna trilaterala klan, som helt arbetar på storfinansens uppdrag, projicerar detta scenario, innebär det att det subversiva prospektet är en de facto agenda från finanseliten: “We have come to recognize that there are potentially desirable limits to economic growth”; “There are also potentially desirable “limits to the indefinite extension of political democracy”. Trilaterala Komissionen (TK) är en av storfinansens många parapolitiska fronter, liksom det numera mer synliggjorda Bilderberg tvätteriet, där Carl Bildt har representerat sig självt mer gånger än någon annan svensk politiker. Vidare säger deras mening: ”A government which lacks authority. . .will have little ability, short or cataclysmic crisis to impose on its people the sacrifice which may be necessary.” Kort sagt, den projicerade krisen är ett veto för att avveckla demokratins ordningar till de storas förmån och kontroll. Ett broderförbund till TK är Council Of Foreign Relations, ett parapolitiskt tvätteri som bankirerna satte dit för att omprogramera beslutsfattare i Amerika till att möta deras visioner. Ett av deras största verk publicerades 1973 som hette ”1980´s project” , “describing how world trends might be steered toward a particular desirable future outcome.” Ett tillägg till agendan kom i form av en essä, ‘Alternatives to Monetary Disorder‘. av Fred Hirsch, som var rådgivare åt IMF, som skrev; ‘A degree of controlled disintegration in the world of economy is a legitimate objective for the 1980s and may be in order. A central normative problem for the international economic order in the years ahead is how to ensure that the disintegration indeed occurs in a controlled way and does not rather spiral into damaging restrictionism.’ Kontrollerad desintegration. Med andra följer man ett tema av kontrollerad destruktivitet för att ringa in världen i plutokraternas händer, precis som med 9/11 och andra projicerade kriser. Samma gamla trick upprepas geopolitiskt och finansiellt för att ta kontroll över spelarna via ”shock and awe”. Och slutmålet avyttrar demokratin av totalitära skäl, men officiellt av ”säkerhetsskäl”. Det mest komiska i sammanhanget är att se hur lätt det har varit för toppspelarna att styra världens alla nickedockor, något enklare uppdrag än att förvilla dessa blädderläppar kan man knappast förställa sig. Så förändringen som underminerar tyrannerna kommer under ifrån, som vanligt, och när USAs drönar folk har vaknat färdigt, blir det de, får vi gissa på nationens nordliga del, som kommer att slutligen avsätta kräken. Till och med stabspropagandan Time Magazine´s blog frågar sig om USA kommer att möta ett inbördeskrig framöver, vilket vi redan såg som en sann potential för ett år sedan drygt. Då håller inte new world order teorin på något plan längre, utan ordningar reformeras på lokal basis igen. Men vägen dithän kan bli plågsam nog. Det är en fråga om att eliten redan har ställt ett ”all in” på världsbrädet.
Och vad säger han som faktiskt rekryterades till denna förväntade epok av just nämnda Trilateraler (Obama rekryterades av Zbig på Colombia Universitet på tidigt 80-tal)?
“I serve as a blank screen on which people of vastly different political stripes project their own views . . ” - Obama [en manchurisk kandidat]
Tankeföda för de rättfärdiga och de visa.
Eurozonen har visat lite, om än marginellt, mera stramhet i att hittills avstå ifrån överdimensionerade kvantitiva lättnader och att trycka monopol-lösenpengar, men hur länge kommer det att vara? Nu förstör man förtroendet istället genom att åkalla EU skatter, en ekonomisk coup d etat, som tas ut av EU direkt. Detta är då än mera Sovjet Unionen 2.0. Dessa propåer uppenbarar skurkaktiga försök av storfinansen att fylla på deras valv med pengar som de inte har rätt till. Samma gamla trick i skuggorna vid torget som oligarkerna använde för att ta över City Of London och USAs kreditsystem återanvänds, med att transformera skatteströmmen via ett skalbolag för superfinansen… till synen av hur de nu har kört sina anglosaxiska offer i diket. Där skatt utkrävs, sitter makten. Ett kategoriskt Nej utfärdas av leewanta för alla EU skatter eller andra avgifter under vilken täckmantel som helst på unionnivå! Vi har inget förtroende för EU längre, en andemening som delas av större delen av zonens innevånare. Nu uppvisas EU mer som en hobby för särintressen, byråkratisk svulstighet och politiska fläskläppar – precis samma sorts stormiga torgknut som drabbade fedarationen USA – och det kommer inte att väcka förtroende, och därför ej heller fungera på något särskilt produktivt vis. Om EU vill ha en chans till: avveckla det korrupta ECB och privata BIS, och skapa en ny paradigm för interstatlig finansiell verksamhet, bort med de gamla privata finans monoliterna, det är de som söker ta över den nya världsordningen med samma gamla destabilisering och proxy tricks som de har kört med sedan Napoleons tider. I den yttersta meningen är valen enkla och binära; ska världen styras feodalt av ett gäng kleptokrater eller inte?
Euron har stigit från 1.19 till 1.40 dollar och det tog bort snålskjutsen för exporten med effekten att Tyskland och andra medlemmar i unionen fortsätter att se fallande export, vilket i sin tur sätter stort tryck på ECB att lätta ankar och kanske reducera räntor. I de flesta nationer ser vi den ena reflationscykeln efter den andra via, Bush, QE1, QE2, och det är inget som löser problemen. Guld och silver marknaderna har suttit låsta uppåt sedan Juni 2000, med sammansatt tillväxt på 20%, en profit som icke har stått att finna någon annanstans under samma period. Inget kommer i närheten och trenden fortsätter definitivt. Det är klassisk ekonomi som gör sig gällande, kurvan är inte bara ett spel ur inflation, hyperinflation, deflation och depressions krafter, då det usla och instabila globala spekulations systemet upphöjer dem till status av hårdvaluta. De står befriade från alla problem och skulder, hävstångsvansinne som pappers och fiat instrumenten har haft. Ett undantag i denna relation är EFT båget, som sägs bygga på riktigt guld och silver, men istället är laddade med derivator. Vi tror att de spelen, liksom alla derivataspel, kommer att kollapsa, liksom LBMA och Comex, båda förvrängda av all hävstångseffekt och brist på proportioner.
Psykologiskt föranleder den senaste bolåneskandalen i USA att fastighetsmarknaden i USA sätts ned, mot bakgrund av att de senaste G-20 mötena har åstadkommit intet i syfte att finna lösningar för handel och valutabörserna. Derivatorna nämns inte ens, vilket Darth Vader naturligtvis har sett till. Konsekvensen blir en form av protektionism, som signalerar att det är dags att korrigera problemen på system nivå, men tills så sker går nationerna vidare med unilaterala lösningar för att göra vad som man ser är bäst för stunden. Man kan knappast anklaga situationen för att vara hållbar, i det stora svarta hålet som globaliseringen sparkade upp genom att avveckla medelklassens bas i västvärlden, där man samtidigt ersatte förlusten av produktivitet – realekonomi – med lånebaserad konsumtion för import av slavarbetets produkter, under premissen av en dekadent kasinoekonomi. Givetvis skulle det kollapsa. Man har skapat förvirring i den sociala ordningen och vänt på de antagna polerna, antagandet att nationer kan underhålla en fri marknad genom att tvinga folk att handla efter deras kommando politik, eller att man kan socialisera kleptokratins stora elit kasino och kalla det för demokrati, eller en fri marknad. Resultatet syns i USA: pengar och kredit går inte in i verken, utrustningen, forskningen eller konsumtionen. Det stannar bara på de spekulativa marknaderna. Förvisso stävjar riktningen den redan höga inflationen, men det skapar absolut ingenting, varken jobb eller konsumtion, utan agerar som en destruktiv parasit på bygget. Insidernas insider på den spelande marknaden, hedgefonden Goldman Sachs, säger att läget är dåligt. Hur dåligt är det inte då i verkligheten?
En fri marknad som inte är fri, en privat marknad som inte är privat; detta är dagens USA, en sorts fasciststat. Alla förmodar att det börsnoterade USA drivs genom privat ägande, men vad säger Ni då om att staten är majoritetsägare i alla privata korporationer (utom det privata, transnationella Federal Reserve) genom Liquid Investment Funds, vilket inte redovisas i ordinarie budget? Mussolini eller Lenin? En stat som pantställer sina skuldsatta inteckningar till sin privata hovleverantör av dollarn, Federal Reserve? En uppskattning efter Walter Buriens uträkning är att i verklighetens USA äger staten 70% av substansen, utan att det är tydligt redovisad, staten som i sin tur är överintecknat av skulder till den privata bankkartellen. Konfiskerad rikedom. Samtidigt dansar alla dessa löjliga pro amerikaner omkring i Skandinavien och tror att de har en susning om hur den realiteten ser ut i Förenta Staterna. Därför ser vi helt surrealistiska marknader, eftersom den amerikanska staten har manipulerat dem i så många år. Goda nyheter är dåliga nyheter, och tvärtom. Illusioner och manipulationer på en skala av vansinne borgar för en bedrövlig konklusion. Därför kan inte fundamenta förbättras för det kräver att man öppnar Pandoras Ask och börjar om. Nollräntor och en balansräkning som befinner sig i en evig exponentiell expansion, där beslutsfattarna ber till ovan om mer inflation så att inte systemet kollapsar imorgon. Propagandan förändrar inte på realiteten, man handlar inte mera bara för att politikerna ljuger dagligen, och det återskapar inte det förtroende som behövs för en sann återhämtning. Precis som i Europa har det skapats en politisk klass som är separerad från resten av befolkningen i viljan, och vi vet alla hur sådana lägen brukar sluta. Under tiden skapar Fed en ny tillgångsbubbla som inte är märkt mot marknaden utan emot illusioner och man frågar sig ständigt hur länge världen tänker låta lura sig själva av bokföringsbåg baserat på två böcker. Eftersom de inte har slutat upp med denna fint så är den latenta nedsidan än större än vad de officiella siffrorna säger. Vad säger Wall Street om att 30% av de arbetslösa har varit utan arbete i över ett år och 40% för mer än sex månader? Projektionen är att 11 miljoner husägare är i färd med att bli av med sina hem såvida inte staten erbjuder ett effektivt modifieringsprogram. Hur tänkte de få bort 42 miljoner människor från matkupongsprogrammet? Idag har det korporativa Amerika cirka 5 biljoner dollar att spendera, men de är ovilliga att göra vare sig spendera dem eller låna ut dem. Det är vad man kallar för en återvändsgränd.
Kick-off för QE2 påbörjades med förvärv av långfristiga obligationer, en plan som har en prislapp på 500 miljarder dollar för de som öppnar dem. Som vi förklarat tidigare så är Fed tvingade att köpa 1 till 1.5 biljoner dollar i obligationer, vilket lätt tar ned den 10-åriga T-noten ned till 1.5%. På Wall Street är det redan ett accepterat faktum vilket är anledningen till att rean redan sattes ut på marknaden. Vinsternas tillväxt fortsätter att dras nedåt och kostnaderna stiger för företagens USA. Säger de upp mer arbetskraft nu kommer inte de större företagen kunna fungera tillförlitligt. Dollarns fortsatta fall borgar för dyrare varor i USA och det spär på inflationen.
När Kina höjde räntan drog det upp dollarn som är fixerad vid Kinas renminbi (RNB) ,och ädelmetallerna gick således ned. Men dollarn kan inte leva på Kinas meriter, för uppgången var ett styrkebevis för RNB och inte för dollarn, vilket kommer att föranleda tillbörlig korrektion. En högre ränta är inte blott positivt för dollarn för det sätter uppåtgående tryck på Kinas RNB att släppa sin dollar fixering. För valuta-handlarna och hedgefond hyenorna blir det med stigande ränta på RNB då intressant att bedriva upplåning i dollar, för att sedan vända sig om och köpa RNB för detta. Det är nästan en riskfri handel då det är högst osannolikt att Kinas RNB skulle gå ned, om något lär den fortsätta gå upp inom perioden, med frågetecken för hur snart och med hur mycket. Och hela den spiralen sätter än mer tryck på RNB att fortsätta stiga.
Höjda räntor konkurrerar med guld eftersom investeringskostnaden i guld är den räntesats som man annars ger upp. Så om Kina höjer räntor säger det att guld borde gå ned en bit men om man synar bilden så blir den annorlunda, och det har med inflationen att göra. Kinas riktiga inflation ligger i väl över 2.5%, officiella siffror visar en årlig ökning på CPI om 3.5%. Det visar att insättningsräntorna, den effektiva räntesatsen, är negativ, vilket i sin tur blir en positiv miljö för guld. För vad är vitsen med att förlora värdet på sina insättningar, när de kan säkras? Så korrektionen som tog ned guldet senast är inte en förändring av trenden som därmed säger att guld fortfarande är billigt. Om man nu tror att Kinas marknad är på väg ned på ett betydelsefullt vis skulle det normalt sett leda till en flykt från börsen och främmande valutor, tillbaka till dollarn. Men de som lever i den gamla föreställningen och sedan tar USD vägen kommer att serveras en häftig överraskning. För de som planerade att dumpa dollar var höjningen således en positiv som gav en bra brygga till att säkra i hård kvalitet. De föremål som ger den bästa långa trenden ger även oftast de största fallen under tiden, så det gäller att känna till spelet och inte agera reaktionärt. Ofta är sådana stora fall till för att skrämma marknaden att tro att ett spel är över, så att eliten kan gå in och plocka upp bitarna inför nästa stigning. Guld och silverbaserade aktier framstår i det ljuset som grovt undervärderade, eftersom en irrationell rädsla, samt de storas manipulation håller dem nere. Det går dock sedermera ur. Även dessa konkurrerande devalveringar adderar till pressen på guld uppåt samtidigt som basvarorna stiger. Historiskt är investeringarna som tilltar i pris och prestige under valutakrig – utefter påbuden av tarriffer – guld, silver, platina och palladium. Men som sagt, även basvaror tilltar under flykt till kvalitet, bort från spekulation och dyngpapper.
Genom ett troshopp stegrade PIMCO sina tillgångar av MBS till den högsta nivån på över ett år, precis innan bostadslånskandalen bröt ut. Vi finner det av intresse att PIMCO rörde sig in precis innan QE1 och nu QE2. Må det vara så att de kände till något ingen annan gjorde, eller var det bara tur? Med andra ord bekräftade PIMCO QE2 en masse men om bostadslåneskandalen blåser över skyarna så kan de räknas till förlorarna. Glöm tanken på en fri marknad, den finns inte, det här är inget annat än ett korrupt, manipulerat och riggat insiderspel av ett gäng monomaniska parasiter och statliga interventionister. Och EU står farligt nära att dras ned till samma nivå av hjälplösa korruptions-problem med sin överbyråkratisering. Byråkrater fattar ingenting av en större bild, vilket de själva vet och därför alltid står skräckslagna inför den, och kofta-svepta karriärsfläsk-politiker byts ständigt ut i svängdörren, och detta scenario utgör grunden som ger de smarta ständigt närvarande hök-spelarna det konstanta övertaget i världen. Tills kaoset bryter ut. Vad världens länder behöver idag är en Eishenhower, en Lincoln eller en De Gaulle, någon som står bortom dessa opportuna politiska lågliv till binnikemasker, byråkratins immobiliserade skelett, och styr processerna med vett, insikt och etikett, utefter nobla ideal som inte låter sig korrumperas. Men det behövs samarbete över gränserna för att städa undan den lilla kabalen av subversiva finansmän. En lärd man på den djupa politikens område, Professor Caroll Quigley, avslöjade (liksom den tyske storindustrialisten Walter Rathenau en gång gjorde i sin bok Von Kommenden Dingen) att den högsta bankeliten besitter en komittée på 300 personer som sluter sig samman i olika strategier; ”300 men control the central planning for the European banking and economic life”; ”The names of some of these banking families are familiar to all of us and should be more so. They include Baring, Lazard, Erlanger, Warburg, Schroder, Seligman, the Speyers, Mirabaud, Mallet, Fould, and above all Rothschild and Morgan.” Carroll Quigley, Tragedy And Hope, 1966
Hur som haver. Processen i USA visar att man håller allting under bordet tills att kongressvalet är över. Det råder liten tvekan om att Fed inte bara rusar för att köpa upp Skattkammarens Värdepapper, men även skräp som MBS och CDO, så man adderar mer dynga till sin portfölj genom att städa upp bankernas böcker. De köper vid 0.80 dollar och säljer tillbaka sopporna för 0.20 dollar, via skattebetalarens plåbok för att finansiera mellanskillnaden.
Vid hjärtat av dagens finansiella problem står en av de största bedrägerier som har någonsin har utförts av Amerikanska banksektorn, och den möjligheten kommer ur dagens proportionsbefriade, privatiserade, fiat och kreditsystem. När guldfoten försvann, försvann den ekonomiska disciplinen med. Staten spenderar i övermått och publikum accepterar inflationen tills spelet är över, i ovetskap om hur skulder ökar, skatter hela tiden höjs, till ljudet av en fastighetsbubbla som spricker om och om igen. Ingen vågar ändra på premisserna för det finns ingen politisk kompetens eller vilja att göra det, eliten såg till att neutralisera den, och om man ändra rpå de fundamentala problemen nu, måste man ta ansvar för den kollaps som först utkrävs av realiteten.
Prospekten talar därför för fortsatt dollar devalvering gentemot andra valutor, guld och en oundviklig bondpermission på betalningar till syvende och sist. Faktum är att Socialsystemet och Medicare i finansiella termer redan är där. Varför annars skulle de titta på att stjäla befolkningens pensioner? Hur annars ska de klara att betala för de nonsens krig som finanskartellen beställde till kurvan av en fortsatt eskalerande arbetslöshet? Banken som heter Washington ligger redan nere för räkning.
Den senaste tiden drog ingen mindre än Herr Bernanke, Feds boss, till med att dagens underskott är ohållbara, men notera att han tar upp sanningen först när det hela har gått för långt att göra något åt. Varför? Bakom honom och Fed står samma personer som står bakom IMF, och de vill göra ”IMF länder” av hela världen, så att man kan ta kontroll över dem, och konsolidera dem under finansens diktat. Planen utspelas pararellt med ”konserverings” bedrägeriet som de sålde in hos FN, processer som styr mot samma slutmål: finansmännens new world order. IMF är delvis tänkt att utgöra ett sorts globalt Federal Reserve, och de ägs båda på tillgångsnivå, på trust nivå, av privata finansiella oligarker. Tja, titta på USA av idag, skulle Ni vilja leva på detta vis med detta Fed och tillhörande problem? Se då till att undvika IMF/Världsbanken som om det vore lepra.
Redan 1967 skrevs det om hur frihandel, globalisering, offshoring och utkontraktering skulle förinta USA och västvärldens ekonomi, men det fanns ingen kompetens att begripa detta. Det är en politik som har kostat dollarn över 90% av sin köpkraft, varför annars talar ädelmetallerna om detta för oss idag? Och EU´s hejarklacksglobalister som Carl Bildt De Bilderberg fortsätter att deklarera sig som globaliseringens banérförare rakt i ansiktet på denna globala kataklysm. Det demonstrerar mycket väl vilken sorts politisk kompetens vi har att göra med, ett slag av den själv-förintande sorten.
Sjukan och felseendet sitter inte bara i USA, resten av världen har gått samma väg med att trycka pengar och skapa kredit för att betala stundens problem, istället för att skapa en robust infrastruktur för monetära, finansiella och ekonomiska aktiviteter. Titta på idioten Europa som nu måste finansiera 4 biljoner dollar i skuld bara över de nästa två åren. Det är ingen lösning att trycka sedlar och att digitalt sätta in kriminella siffror, det är en fotboja för publikum och den verkliga marknaden. Det är således problem som detonerar ännu högre i framtiden, för man kan inte maskera den finansiella sanningen för evigt. När den gamla demonen deflation kikar fram så säger man nu i USA ”låt oss höja inflationen för att rädda oss”. Vem tar dem på allvar? Vem? Hur kommer de att se på inflationen när jänkarnas matkostnader har fördubblats inom ett antal månader? Hälsorelaterande kostnader stiger på samma vis, urspårningen är redan på väg.
Det är bedrövligt att svenska väljare röstar in den kompetens som tror på de koncept som faktiskt arbetar fram all denna destruktivitet, som till exempel dessa pladdrande Von Papen ligister i alliansen. Den sortens klåpare, ifrån en betydelselös blåbärsnation, bör icke släppas ut i den stora stygga världen, där har de intet att hämta, bara att tjäna, och då tjänar de Darth Vader, för han kontrollerar den stora stygga världen – för tillfället. Darth Vader´s komplexiteter skulle de inte begripa ens efter en livstid av studier, så bind dem gärna hemma vid närmsta garderob. I dag publicerade DN en artikel vilken demonstrerar med tydlighet hur kompetenta Riksbanken är, i ett läge där den som förstår världen skulle ha lagrat på sig rikedomar till rätt pris över åren, istället för att sälja av guldet till den tid där den behövs som bäst: denna era. Man försvarar inkompetensen med imbecilla floskler som inte har med någon finansiell sanning att göra alls, de drivs på av vanföreställningar som den internationella bankkartellen effektivt sår, vilket alltså är anledningen till att Sveriges rikedom har urholkats, där man har lagrat på sig nonsens papper istället för hållbara säkerheter. I en annan tid hade dessa sorters destruktiva övningar av ett rikes säkerheter föranlett staben att möta en hård giljotin. Jag skrev lönlöst till dem för många år sedan att man skulle lagra guld, inte sälja det. En röst i vildmarken. Väck De Gaulle till liv och sparka ut dem, och ta tillbaka full kontroll över centralbanken – och antag inga mera vilseledande rekommendationer från det ultrakorrupta storfinansens BIS. Medan Svenska Riksbanken förkroppsligade inkompetensen som sålde av Sveriges guld, så var BRIC länderna desto mer intelligenta och plockade upp hårdvalutan till reapriser. Riksbanken framstår som lika korkade som Federal Reserve, trots att Fed har en bättre anledning till att sälja deras destruktiva politik: de är trots allt en privat bank vars ägare fattar medvetna beslut med dolda intentioner. Riksbanken är blott insignifikanta byråkrat klåpare som blåses omkring i världen av den stora vinden.
För om det någonsin förelåg en tvekan till varför ädelmetaller, och dagens hårda valuta, guld, skulle resa sig är det ställt utom tvivel nu. Men varför såg de inte detta uppenbara för många år sedan? Fattar de verkligen inte den mest basala formen av ekonomi längre? Sitter hela Sveriges intelligentia och sover framför skärmen? Vi har sagt om och om igen, Ni (politrucker) har inte den insyn och helhetsyn som krävs för att göra informerade beslut in en global matris som Ni inte begriper ändarna i, eller vilka stora krafter som styr den. Gå hellre hem, studera, observera, och stanna hemma. Och vänligen pladdra inte i onödan, tystnad är ett maktspråk. Nåväl, vi står fortfarande bara i fas 2 av 5 i den största tjuren på någon marknad någonsin, och de som inte hakar på denna sanning och anpassar sig till dess substans hamnar i grava problem framledes. Vi lever i en era när världens forna supermakt upplever Romersk Dekadens, vars konsekvenser är utformade för att sprida sig igenom matrisen. Lagar som ignoreras, rättegångar som köps och säljs, en poliskår som militäriseras, politiker och akademiker som erbjuder sig på gathörnen, ett gäng storägare som plundrar systemet, intressekonflikter som är force majeure snarare än undantaget. De visa läser tidens tecken och agerar därefter. De är visa få, men de finns. Under tiden drar Darth Vader sina tunga andetag och tittar emot FN skrapan och dess undre korridorer. Sedan slänger han 30 silvermynt på spelbordet.
