leewanta's observationer

Den ganska nyligen avslutade sessionen hos IMF och Världsbanken kan visa sig i en framtida tillbaka-blick markera början på slutet av post-1990 världssystemet vilket baserades på finansiell avreglering, globalisering och den ohämmade suprematin av spekulativa hot money flöden. Representanterna hos 187 länder i Washington misslyckades kapitalt att nå en överenskommelse, en bekräftelse på den misskrediterade ”Washington konsensus” charter som banade vägen för plundring av nationer under flaggan av globalisering de senaste två årtiondena. Man puntade, och passade över ryssjan till IMF, som med största sannolikhet inte kommer att åstadkomma något för tillfället. Det kan mycket väl visa sig vara det första skottet i revolutionen som söker befria världen från Globalonin, som grävda fram den vådliga finansiella situationen genom att eliminera den ekonomiska kroppens naturliga cellväggar och släppa in parasiter i centrum.

Det omedelbara perspektivet är att fler och fler länder nu vill hantera sina egna valutor och instifta kapital kontroller som ett medel för att försvara sig emot massiva spekulativa heta flöden av pengar, särskilt de som emanerar ifrån det notoriska Federal Reserve och IAG gruppens 0% dollar Carry Trade. Erfarenheten visar att införd kapital kontroll lät Malaysia klara sig mycket bättre än andra länder som smittades av den Asiatiska Sjukans kris för lite mer än 10 år sedan, så det finns anledning att tro att den nuvarande populariteten av kapital kontroller blir ett blygsamt steg i rätt riktning. Dock, en implementation av en verklig och varaktig lösning till dagens ekonomiska och finansiella depression kräver att man återinför någon form av fixerade valuta pariteter och gör banden för oscillation smalare, en form som karaktäriserade Bretton Woods systemet mellan 1944 till 1971. Fixeringen var en av de positiva detaljerna i den annars subversiva BW bankir-planen, då man behövde den finansiella stabiliteten för att spela ut hela det kalla krigets agendor. Att åter etablera denna stabilitet borde framstå som en naturlig prioritet när man sitter med denna förutsägbara implosion av valuta systemet i knäna. Varför inte ta upp det på nästa G20 möte i Sydkorea till exempel, även om vi förvisso inte saknar missunsamheten att låta drönarna våndas och flottyrstekas av sin egen kompetens.  Vi stödjer indirekt nationella Tobinskatter om det finns lokalt konsensus, på en nationell nivå så att det må ta udden av hysterisk hot money spekulation och dessutom avhjälpa plågade budgetar. Men vi avråder med största möjliga kraft ett införande av en Tobin skatt på regional eller global nivå. En sådan utplacering av skattebemyndigande får i vidare bemärkelse en motsatt effekt till den som man ju önskar se, och förintar lokal politisk och finansiell styrkraft på samma gång. Alla svärd är tve-eggade, så även här, låt inte skenet bedra, funktionerna manifesteras helt olika på nationell/lokal versus regional/global basis, för makten att kräva skatt är av en suverän. Men sätt gärna för all del upp en internationell rekommendation för nivåerna av en Tobin skatt, så att man av internationell heder lägger sig i bördig paritet.

Fonden till dagens läge influerades skarpt av senaste Maj´s utveckling, när Anglo-Amerikanska storfinansens hedgefond hyenor attackerade Euron, lett av Soros/Paulson/Einhorn maffian, utformad för att skapa en panik krasch av Euron. Men angreppet bröts sedan ned, delvis beroende på Tysklands självförsvar, och delvis beroende på Kinesisk intervention, och inte minst för att en hög-frekvens attack på Euron skapade en boomrang på Dow, vilket var den hemliga ”flash crash” incidenten den 6 Maj. Detta var en ”svart måndag” som effektivt reverserades av USA´s Working Group On Financial Markets, ett transnationellt försök att förinta systemet således, men Gruppen lyckades återställa index, och saken tystades ned med obesvarade frågor.  Eftersom angreppet mot Euron stävjades av (men med inga tack till Anders ”inkompetens” Borg som omedelbart försvarade naken blankning i DI när Tyskland började mana reglering, vilket visar att om Borg hade suttit vid rodret hade  Euro området varit förintat redan – så farlig är finansiell inkompetens. Imbecill), så stärktes Euron emedan dollarn förlorade ungefär 13% av sitt värde sedan mitten av Juni. Depressionens krafter, föranledda av 1.5 kvadriljon dollar av bondfångade derivator och värdepapper, växlade tillbaka till New York, har åter förfäktat sig mot den misshandlade USA dollarn.

Om att smasha Euron var ett trick av den Anglo-Amerikanska spelplanen, så var ambitionen att driva Kinesiska renminbi upp i stratosfären det andra tricket i ett pågående försök av City Of London/Wall Street att exportera en världsomfattande depression genom att köra svälta räv emot och emellan rivaler i Frankfurt och Peking. Attacken på Kina hade sin förtrupp i den ledlösa Tim Geithner, så det är inte särskilt överraskande att Kineserna i stort sett har ignorerat USAs begäran, i att begränsa stegringen av renminbin till bara ett par procentenheter sedan den senaste bilaterala konfrontationen i Juni.

Kommer Helikopter Ben Bernankes QE2 Att Bli Titantic?

Under tiden har dollarns sanna härskare låtit US Dollarn falla kraftigt. Helikopter Ben har genomfört en betydande offentlig diskussion av hans plan till att injicera minst 1 biljon dollar av ny het likviditet i det amerikanska finansiella systemet under slogan av Quantitative Easing II (eller QE2), vilket givetvis medförde nedåtgående tryck på den amerikanska valutan.

Kinesiska renminbin kvarstår fixerad nära dollarn. Det betyder att när dollarn går ned, så går världens största exportör, Kina, ned med den, vilket ger Kinesisk export en betydande fördel i prisssättning gentemot konkurrenter i Japan, Korea, Malaysia, Indonensien, Fillipinerna, och annorstädes, vilket orsakar akuta problem i dessa länder.

Den 15 September överraskade den japanska centralbanken världen genom att unilateralt dumpa stora kvantiteter i ett bud för att förhindra den Japanska valutan att fortsätta stiga emot dollarn. Det var första gången på sex år som Japan hade gått den vägen. Men dollarn är nu så svag att yenen har fortsatt att stiga, med en ny 15-års högsta markör emot dollar för en kort tid sedan.

Ungefär 10 dagar innan IMF mötet, varnade Brasilliens finansminister Mantega om ett stundande ”valuta krig”. Men om vi tar på oss helhetsynen, vem påbörjade det? De anglo-amerikanska intressena deklarerade kriget genom att börja attackera Euron och reniminbin redan för ett år sedan. De visste genom deras spelplaner givetvis vilka konsekvenserna det skulle bli: antingen A eller B. Brasilien har för sin del infört en speciell skatt på obligationer som ägs av utländska ägare, och åtgärder för att motverka inflöden av hot money och utländskt spekulativt kapital. Hot money så som vi känner det är en finansiell sjukdom.

Kapital Kontroller Återvänder Till Modet 2011

Det sägs att Thailand förbereder sig för mer omfattande kapital kontroller än vad som har setts i den nuvarande fasen av krisen. Enligt en utsaga av Wongwatoo Potirat, direktör hos Bank of Thailand…sades det att den  Thailändska centralbanken övervägde restriktioner på valutaflöden för att söka hantera sin baht med bättre stabilitet. Indiens centralbank rapporterade samtidigt att man skulle se på metoder att hantera det ”potentiella hotet” av inflödande hett kapital. Indien, hotad av hot-money inflation som drivs in av utländska hyena spekulanter, hade således övervägt att återinföra kapital kontroller för att ge proportioner och stabilitet till att försvara balansräkningen.

En av de centrala punkterna i den glassiga teorin av globaliserad finans är att internationellt spekulativt hot money flöden är på något vis heliga, och måste då varken beskattas eller begränsas. Detta heta kapital är i realiteten metastaserande och destabliserande medel, det är inte kapital som investerar i produktion, i real ekonomin, så sanningen är givetvis diametralt motsatt dessa imbecilla antaganden. Att det uppstår en världsomfattande avsmak mot detta förtryckande och skadliga koncept är en faktor som har föranlett apokalyptisk retorik som serveras samfundet av den internationella superfinansens egna byråkrater. Det kriminella Världsbankens, ett Rothschild kabinett, boss Robert Zoellick kommenterade surt ”Om man låter detta glida in i konflikt, eller former av protektionism, så riskerar vi att upprepa misstagen från 1930-talet”…Zoellick sade att historien visar att svälta räv politik inte fungerar, och föreslåg att de subversiva entiterna, vars delägare ligger bakom eldstriden,  IMF och WTO, kan hjälpa till att hantera valutornas anspänningar innan de eskalerar in i något mycket mera skadligt. Så planerat.

Svälta räv eller ”beggar thy neighbour” går tillbaka till monetär politik av konkurrens drivna devalveringar som användes för att förbättra export till olika nationer under den stora depressionen på 1930 talet. Landet som var pionjär i dessa devalveringar var Storbrittanien under Ramsey MacDonald, efter det ödesdigra beslutet att ställa in betalningar på guld och att då förstöra det enda funktionella monetära system världen hade, den 12 September 1931. Beggar thy neighbour innebär ett försök att skifta konsekvenserna av depression på någon annan av länderna, och 1931 så blev det huvudsakliga offret av Britternas angrepp USA, där panikflykt från banksystemet påbörjades under 1932 och nådde sin topp i Mars 1933, när varje bank i landet stängde ned under Franklin D Roosevelts inställelse. Med orden av en amerikansk ekonom: ”Hardly had Ramsay MacDonald stopped sobbing over the international radio that Britannia should not be forced to sacrifice her honor [by defaulting], than he began to smile broadly because the fall of the pound gave her marked advantage in exports.”

Konkurrerande devalveringar blev ett stort problem under hösten 1933, då som nu, två år i det utvecklade mönstret av internationell depression.

Fantasmagorin Per Globalisering – En Syn Att Glömma!

Om länder nu börjar att se deras valutor som potentiella vapen, varnade Gestapo bankens chef Strauss-Kahn, att ”katastrof” kan bli resultatet. Vad IMF´s klåpare anser vara en katastrof kan faktiskt vara en positiv potential till att vända skutan rätt om man drar rätt slutsatser, ty alla abrupta vändningar av ett skepp orsakar svallvågor. I realiteten kan världen gå bortom blott konkurrenshets i devalveringarna och andra smutsiga valuta flottiljer, in i en era av proportionsbaserade kapital kontroller, och de som väger sina mått rätt, får en mer naturlig rättmätig konkurrensfördel genom stabiliteten.  Bloomberg propagerade alarmerande att tendensen är vitt spridd  att ”somliga former av protektionism må redan vara under uppsegling” sade Ukrainas vice premiärminister Serhiy Tigipko i en intervju i Washington, till följden av att deras land kan komma att följa Sydkorea, Polen, Brasilien, och andra tillväxt marknader som introducerar kapital kontroller för att förhindra kortsiktiga investeringar från att göda flyktigheter i ekonomin. Indien kan även de ändra på sina premisser för att ”förhindra upplösning av den makroekonomiska situationen”, sade den Indiska centralbankschefen Duvvuri Subbarao.

På kvällen av IMF mötet, orkestrerade Anglo-Amerikanska finansbossar och deras internationella hantlangare en veritabel refräng av Kina drillande, vilket leddes av ´Lille Tim´ Geithner. Kanadensiska Finansministern Jim Flaherty stärkte andemeningen att syftet med detta års IMF session var att ”åter hävda frihandel” till varje pris – vilket inte alls är hela världens tolkning av orsak och verkan. Detta proxy begrepp från den finansiella smederna är en bluff som drar obildade drönare till politrucker vid den långa näbben. Hur är det med ”fritt” självförsvar från ekonomiska angrepp? Frihandel är bara en täckmantel för att så just den situation som har uppstått, situationen är ett frihandelsbarn, så vad de egentligen säger är: ”låt oss fortsätta öka destabiliseringen via proxy agenten Frihandel, tills det är för sent, och ingen begriper något längre”.  En av frihandel-implementationens operativa agenter var t ex trilateralisten och CFR medlemen Richard N Gardner som var öppenspråkig i hur världen skulle te sig efter ”frihandelns” förödande effekt hade manifesterats: ”It will look like a great ”booming, buzzing confusion,” to use William James’ famous description of reality, but an end run around national sovereignty, eroding it piece by piece, will accomplish much more than the old-fashioned frontal assault. Of course, for political as well as administrative reasons, some of these specialized arrangements should be brought into an appropriate relationship with the central institutions of the U.N. system, but the main thing is that the essential functions be performed.”

Kort sagt, världens scen börjar likna den plan Gardner såg framför sig för att konsolidera nationerna under den nya världsordningen, beställd av superfinansens truster under FN´s flagga.. . Strauss-Kahn sade till Le Monde att ”…Kina behöver accelerera processen av appreciering”. Luxemburg´s Finansminister Jean-Claude Juncker, ordförande av eurozonens finansministrars grupp, rapporterade efter att misslyckat försök att betvinga Kina till att skruva upp valutan: ”det finns en divergens i analysen mellan Kinesiska myndigheter och Europeiska myndigheter…vi anser att den Kinesiska valutan är grovt undervärderad”.

En avslöjande attack på Kina var utlagd av topp maffia hedgefond hyenan George Soros, som vill att Kineserna tar ansvar för att reformera världens monetära system på deras egen bekostnad, allt för att blint följa City Of London och Wall Streets mångfascetterade dubbelspel, duplex ränker och smiden. Soros tar fasta på de styrbara mekanismer Kina har använt för att upprätthålla deras 10% i årlig tillväxt, emedan den Anglo-Amerikanska sfären stagnerade: ”Det rådande växelsystemet är ensidigt. Kina har i praktiken fixerat sin valuta till dollarn medan de flesta valutor flukturerar mer eller mindre fritt. Kina har ett tvåstegssystem i vilken kapitalet är strikt kontrollerat; de flesta andra valutor gör ingen sådan distinktion därvidlag. Det gör den Kinesiska valutan kroniskt undervärderad och säkrar att Kina besitter ett ständigt stort handelsöverskott”.

Soros klandrar det stundande valuta-kriget helt på Kineserna: ”Kina´s dominanta position är nu utsatt av både externa och interna faktorer. Den hotande globala nedstigningen har intensifierat protektionistiska ingrepp. Länder som Japan, Korea, och Brasilien gör unilaterla ingrepp på valuta marknaderna. Om de började imitera Kina genom att införa restriktioner på kapital transfereringar, skulle Kina förlora somliga av deras fördelar”.

Soros, likt Strauss-Kahn och Zoellick, delar den rådande Götterdämmerung andan: ”Chanserna till ett positivt utfall är inte goda, men vi måste ända sträva dit för i frånvaron av internationellt samarbete så går världen emot en period av stor turbulens och rubbning”.

Rothschilds portväktare inom maffia-finansen, Soros, uttryckte även ilska hos de Anglo-Amerikanska finansiärerna emot Kinas aktioner i stöd av Euron i Maj och Juni. ”Tidigare detta år när euron hamnade i problem, intog Kina en vänta-och-se politik. Dess frånvaro som en köpare bidrog till Eurons fall. När Euron nådde 120 emot dollarn steg Kina in för att bevara Euron som en internationell valuta. Kinas uppköp reverserade Eurons förfall.”

Det är märkvärdigt att en kriminell ligist av andra rangs intellekt faktiskt ges utrymme för att så tirader av så genomskinligt och motsägelsefullt svammel. Han skjuter ned Grekland och Euron med sina hot money attacker, men klandrar Kina för att angreppet inte fullbordades.Situationen är dirigerad och orkestrerad, eftersom själva avsikten är att skapa dessa spänningar och en påföljande kataklysm. Om länderna klarar sig själva måste de angripas, om de inte klarar sig ger man dem respit genom att underförstått acceptera en avveckling av deras valutor. Ett ganska simpelt pundarspel, men om man inte förstår intentionen hos topp eliten (och dit hör inga av de som är namngivna i denna artikel) härvidlag, så ser man inte dess inre logik. ´consent or conquest´ underströk Warburg som vägen till världsregering (en valuta). Det var Obamas utrikespolitiske mästare Zbig´s tydliga plan, given honom efter diktat från City Of London; att polarisera Ryssland och Kina gentemot väst inom geopolitiken, allra helst ledande till en framtida gigantisk urladdning….så situationen i denna mening möter Zbigniew Brzezinski´s geopolitiska prospekt. Att fredspriset gick dit den gick ser genom det filtret ut som mer än en tanke.

Kina till USA och UK: Backa Undan

Kinesiska premiärministern Wen Jiaobao, nygjord efter hans kamp med Juncker, utfärdade en tydlig varning på kvällen av IMF mötet, och avslog hela den Anglo-Amerikanska positionen. ”Arbeta inte för att pressa oss på renminbi satsen” sade Herr Wen, och avträdde sina förberedda ord. Han sa att Kinesiska export företag hade väldigt små marginaler, vilka skulle komma att slås ut av sådana aktioner som valuta import tariffer som den Amerikanska Kongressen hotar att implementera. ”Många av våra företag inom export skulle komma att behöva stängas, och migrerade arbetare skulle nödgas återvända till sina byar”, sade Herr Wen. ”Om Kina såg sociala och ekonomiska turbulenser, skulle det bli till olycka för hela världen”. Herr Wen´s kommentarer kom en dag efter att en trio av ledande EU representanter, inklusive Jean-Claude Juncker, blev artigt tillrättavisade när de bad Kina om att låta deras renminbi att apprecieras snabbare. Wen vet eller torde ana att destabilisering av Kinas inre liv har varit ett taktiskt mål utifrån den rådande Anglo-Amerikanska politiken, vars strateger aldrig har givit upp tanken på en färgad revolution eller en CIA sponsrad kupp i mellan-riket.  Det är erövringens väg till förändring, men om Kina vänder om till samarbete, så fortskrider man mot exakt samma slutmål, fast med en annan taktik i processen.

Stöd till Kina kom från andra BRIC nationer, främst Ryssland: ”Brasilien, Ryssland, Indien och Kina kommer att sätta emot ett starkt motstånd till försök att sätta hård taxering emot valuta kontroller vid det årliga mötet hos IMF och Världsbanken i Washington, sade Vice Finansminister Dmitry Pankin till rapportrar….en fritt flytande växelkurs är i sig självt ingen bot för all sjuka”, sade Pankin.

Krafter inom Ryska regeringen försökte även att rulla tillbaka doktrinen av fri-marknads linjen hos Ryska Centralbanken: ”Centralbankens skifte till en fritt flytande rubel är en farlig politik för ekonomin, eftersom en mer flexibel växelkurs kan undergräva Rysslands konkurrenskraft”, sade Vice Ekonomiminister Andrei Klepach den 6 Oktober. ”Ryssland är inte fullt redo för den fria växelkurs regimen just nu”, sade han.

Plaza, Louvre, Krashen från 1987

Zoellick från den reaktionära Världsbanken deklarerade sig öppen till en multilateral insats för att värja bort ”protektionism” och föreviga den av super finansen ständigt riggade och instabila ”fria marknaden”, för deras terrorbalans skull.  Plaza affären som delvis implementerades av James Baker II, var ett försök att föra dollarn ned från den väldigt höga nivå den hade fått som ett resultat av den dåvarande Fed bossens Paul Volcker´s hysteriska 22% lägsta utlåningsränta. Att ta ned dollarn var den lätta biten. När fallet av dollarn började få alarmerande momentum, så ansatte Louvre ackorden ett försök att bromsa upp det hela och stabilisera dollarn. Louvre politiken, särskilt som Greenspan applicerade den efter 1987, uppföljdes av den Svarta Måndagen i Oktober 1987. Men som vi vet var det stora fallet en medveten komplott, när De Stora dumpade en stor andel aktier, ifrån transnationella eliten för att pressa Reagan regimen till att följa deras intentioner, vilka manifesterades senare i GATT, NAFTA och CAFTA (new world order lingo). Men för de som tror att fallet enbart bara berodde på makroekonomins dåvarande utveckling torde nu stå  motvilliga att återupprepa insatsen från Louvre.

Som vanligt, är Amerikas monetära politik så vansinnig som den kan bli. För tillfället är den de facto fixerade pariteten mellan dollarn och renminbin ironiskt nog det som har hållit världen i en rimlig stabilitet ibland övriga flytande vax valutor, även om sats förhållandet skarpt kan ifrågasättas, eftersom det pressar mot fattigdoms barometern, i fel och obalanserad riktning. Systemet påvisar tydligt att en flytande växelkurs inte är en plattform för stabilitet och inte representerar det funktionella viset på vilket man organiserar världens monetära affärer. Men hyenorna vill naturligtvis ha det så, så att de kan spela kasino och dra hem geopolitiska attacker åt superfinansen på det heta schackbrädet. Med nuvarande erfarenheter torde det stå klart att en enkel rationell policy vore att i ett första steg utveckla ett system av fixerade/periodiserade pariteter och smala av bandet av oscillation för euron, yen, rubeln, och andra valutor i relation till dollar-renminbin kombon. Då kan inte det icke-produktiva hyena hot money ligisterna längre spela ut nationerna mot varandra genom sina oheliga, kriminella attacker. Kapital kontroller, eventuellt Tobin skatt på lokal basis, torde kunna ses som ett verktyg för att pressa bort den aggressiva spekulationen som har satt världen på pottan, och överväga ett raffinerat fixerat, periodiserat, paritet system snarlikt 1944-1971 eran.  Dessa insatser skulle behöva komma till stånd mellan nationerna utan IMF och Världsbanken,  som en riktig nationernas samling utan de ständigt kriminella bankstermaffian bläddrande på alla andras läppar om hur nationer skall samarbeta eller inte. Ta bort procentarna ur arbetet, så blir det en mycket enklare match att få det hela på banan igen. Man kan inte sälja sig till djävulen och tro att man sedan sitter i en förhandlingssits. Det är nonsens.  Under tiden skulle USA kunna nyttja en väl avvägd modest tarriff för att hämta tillbaka årtionden av ”frihandels” degenerering.

Hamilton & Dirigentens Regler

Ur Kinesisk synvinkel har fixerad paritet varit till deras gagn, vilket stabiliserade deras marknad och export, med hjälp av en valuta som den finansiella politiken kan påverka, eftersom det gav visshet och förutsägbar statistik av framledes växelkurser över en sex till tolv månaders period. Alternativet är en form av finansiell anarki och ekonomiska cystor. Kinas kapital kontroller har skyddat landet från spekulativt hot money som alla andra har skjutits ned av. Man behöver inte imitera Kina på alla punkter för att hålla en industriell ekonomi igång, men form och funktion av centrala funktioner kan inte förhandlas om. Om det sociala kontraktet väljer Alexander-Hamilton-Henry Clay skolan av dirigerad ekonomi så finns där en funktionell rationalism, eftersom den lösningen lämpar sig för ett så stort land som USA, en kombination av protektionism (vilket inte är mycket mer än att sedimentera politisk och ekonomisk makt och stabilitet genom en profitabel och balanserad proportion), dirigism och merkantilism. Det bör noteras att den amerikanska konstitutionen explicit menar att en marknad bara kan etableras på principen av att kongressen, staten äger systemet av kredit och ombesörjer reglering av dess tillgång. Allt annat är vansinne och att ge bort sin makt och kraft till destruktiva parasiter. Alternativ till lokal makt och självstyre mot sina behov, samt dess anpassade mål är Judas Präst. När den nämnda ekonomiska disciplinen verkade inom USA ledde det den mest framgångsrika uppvisningen i ekonomisk utveckling som den moderna världen har skådat. När man övergav denna konstitution förintades sakta den amerikanska ekonomin, och det är en pågående smärtsam läxa för alla observanta i sammanhanget.

LW/WGT

Sherman McCoy! Mer blå champagne för att förlora det röda spelet!

Man ser att dagens debatt inom ekonomin mellan USA och Europa domineras av frågan -  borde Fed gå hela vägen med att implementera ett QE2 (kvantitativa lättnader)? Delvis är frågan överspelad eftersom de redan påbörjade den vandringen på repo marknaden sedan fyra månader, utan att särskilt många noterade det. Mandatet Fed har är att reducera inflation och att skapa full sysselsättning. Verklighetens siffror visar 7% i inflation och 22-3/4% i arbetslöshet. När kraschen slog till blev Fed en anstalt för att lösa ut hela bankväsendet, Wall Street, försäkringsbolag, transnationella konglomerat som gick omkull av sina egna kasinospel, och sällan går man omkull på denna skala, av att investera i produktion, realekonomins marknad. Således står banker insolventa när insättaren inte sätter in tillräckligt mycket med medel för att täcka upp bank-direktionens inkompetens, ränker och smiden. Lustigt nog flög Fed´s boss, Ben Bernanke, in med sprakande balar av dollar för att just rädda de banker som händelsevis råkar vara privata delägare i Federal Reserve.  Om man är skyldig banken en hundralapp är det skattebetalarens egna problem, om banken står skyldig balansräkningen oräkneliga miljoner är även det skattebetalarens egna problem, det är så världens politiker resonerar idag, annars skulle inte charaderna vara möjliga ens i teorin.

Dessa är nu de två optioner som står Fed till buds;  $1. Skapa ett fullt QE2 genom att injicera ytterligare 2.5 biljoner dollar i ekonomin, precis som de gjorde med QE1, tillsammans med 868 biljoner dollar i assistans från Senaten och Huset, alternativt,$2, ta emot deflation och depression på naket vis för att rena systemet. För att komma tillbaka där man var innan krisen bröt ut behövs, med dessa prospekt, ett decennium av korrigeringar. I den yttersta amerikanska meningen, är detta resultatet av att man inte följer den amerikanska konstitutionen, som skulle bevara stat och individ från politiska imbeciller och bankvärldens konstanta subversion. Misslyckandet att upprätthålla ordningen som de ytterst visa grundarna av USA fastlog är totalt och fullständigt. Men även med ett QE2 eller QE3 så kommer den smäll som man söker dra ut på, att slå ut och slå hårt. Den kollaps som man har maskerat, för det var ingen återhämtning, det var en förtäckning, är på det ena eller andra viset oundvikligt. Men USA står inte allena med kladdet av ful politik på skallen, då större delen av väst, och mer därtill, har bedrivit samma sorts monetära politik i olika utsträckning, vars erinran gör sig gällande i valutornas nedvärderingar – gentemot guldet har fiat valutorna fallit nio år i sträck. Det var taktiken för att möta deflation och dess obevekliga dödsspiral. I USA utmättes konsekvensen av taktiken i lägre konsumtion, nollräntor och stigande arbetslöshet. Ergo; systemet gick i putten, för annars skulle hävstången per statens injektion ha dragit igång hjulen för nya spinn. Att erkänna sanningen, en business numera ersatt av politik, är inte en självklar prioritet i denna värld, vilket giver långt värre konsekvenser när den till slut tar ut sin rätt. Politik, liksom dess förenade applikation, ekonomi, kan väljas till att antingen upprätthålla sanning eller illusion. Eftersom man väljer det senare så sätter man förbunden på den självruttnande komposthögen. Sanning har förvisso en tendens till att göra sig påmind, förr eller senare kryper den fram och omger illusionens vålnader…en potential vi anser blir allt mer påtaglig de närmaste åren, ja, kanske under ett helt decennium.

Anledningen till att inflationen egentligen står i 7%  (och inte i den officiella siffran 1.6%) syns i en enkel matematisk övning, ta 80% av likviditetsexpansionen och slå upp den på undertrycket av deflationen, med en lina som går ifrån 1 biljon dollar till 3 biljoner dollar (vi ignorerar härvidlag allt som Don De La Capone gömmer i andra centralbankers böcker). Det räcker för att påvisa hur regimen mörkar inflationsstatistiken. Det som möjligen talar till interventionens fördel är att man pausade problemen en stund, för vi kan inte se en enda utväg ur strukturproblemen utan att faktiskt vilja göra något åt dem. Den pausen visade dock att större delen av expertisen inte är särskilt skärpta när allt kommer omkring, men så var det ju mången konsult, fram till att krisen slog igenom, som aldrig såg några av problemen komma till att börja med. De har knappast blivit kompetenta på kuppen, vilket man kan utläsa i hart när vilken prålig media som helst, de som investerar i folkets liv med artificiella perceptioner och nyckfulla värden. Ingen kommer dock undan dollarns tydliga fall, guldets branta uppstigning, och nu måste oraklen positionera om sina Trollkarlen-Från-Oz formler för att möta denna utveckling med något som liknar svar, men som samtidigt inte liknar särskilt mycket trovärdighet. Dollarn har utvalts till offer-riten och den djupaste anledningen till beslutet är löjligt simpel; storfinansen vill skapa en global valuta. Det är det tekniska navet i den kommando-socialistiska new world order planen som George HW Bush proklamerade 1991. Men gjorde han det helt frivilligt? Det är en annan fråga värd att reflektera över, vi tror inte att så är fallet…för oinsatta framstår det som mytiska idéer som får huvudet att tvivla, man vi kan försäkra att sanningen överträffar dikten även inom detta gebit.

Eftersom Fed ser sig fortsätta på den expansiva kreditvägen, med en takt på 2 till 2.5 biljoner dollar över det närmaste året, dyker en hot-bild som heter hyperinflation upp, och det omgående sättet att finta bort det scenariot är att acceptera depressionen och deflationen, och låta det självkorrigeras genom rening. Men det är inget som tilltalar pengaknarkarna på kasinot, de kan inte få nog, och de såg ju att skattesedeln fungerade alldeles utmärkt som deras personliga backup den första gången, men vad de inte erinrar sig är att; postmannen ringer bara två gånger.

Löner och ersättningar och tillgångarnas värden har fallit med inflationens stigning under kreditkrisen som Amerika gick in i för tre år sedan. Dollarn står nära sin lägsta nivåer och guld nosar på 1,360 dollar per uns. För den angloamerikanska sfären är det katastrofalt, där bara 2 eller 3% har förberett sig genom att säkra besparingar i ädelmetaller. De som gick vägen via EFT, GLD och SLV gick vilse i vår uppfattning, det är en olycka som bara väntar på att hända. Vi tror absolut på guld 2000 dollar, men därefter kan den amerikanska regimen och korrupta bankirer fatta dramatiska beslut…som att upprepa bedriften från 30-talet där Goldfinger tvingade befolkningen att lämna in sitt guld i utbyte för sedlar. Om inte det sker så går guldet vidare till andra faser, sett emot bakgrund av Feds expanderande monetisering.

Så om vi utgår ifrån den fortsatta monetära expansionen från Fed, stiger hissen av inflation till 14% eller mera och det kommer att orsaka en flykt till kvalitet, vilket påskyndar dollarns död som reservvaluta. Många ifrågasätter detta, inte minst av de sorts högt avlönade experter som sa att guldet aldrig skulle gå över 1000 dollar, men kommer att tvingas inse att denna process faktiskt redan pågår. Det är just positionen som reservvaluta som gjorde det möjligt för USA att bete sig som att det aldrig fanns problem med deras oamerikanska imperialism och sedeslöshet (läs konstitutionen), dollarn har varit en inoljad anabol förtroendevaluta, men eftersom förtroendet är på väg bort, är dollarn det med, åtminstone som reservvaluta. Om hyperinflation smittar dollarn, kommer samma smitta att med motsvarande sannolikhet att drabba andra fiat valutor, då de kontrolleras alla av samma sorts finansiella förställningar och bindningar, dock i varierande utsträckning. Vem vinner på ett sådant spel? Samma svar som tidigare givits: de som vill skapa en global valuta. Han kommer i kollapsens rök vilja säga: ”ah, vi sitter ju alla vid samma bord, i samma båt, varför inte göra sluta på eländet med en enda valuta för oss alla”. Han heter Den Största Bankiren, oavsett vem som är duperad till att institutionalisera budskapet till fåfängans beslutsfattare. Beslutsfattare som aldrig såg hans andra hand röra sig under bordet heller.

För närvarande ligger den officiella amerikanska skulden vid ungefär 93% av BNP med en årlig skuld-till-BNP takt på 10%. QE2 rensar inte kurvan utan spär på den tillsammans med skuldbördan, eftersom dollarn är en kreditvaluta. Konceptet om kreditvaluta kan beskrivas som en manodepressiv design. Ett QE2 begraver ekonomin i ett sedelberg, försöker öka på efterfrågan, och fäktar bort deflationen efter bästa förmåga, men insatsen förblir samtidigt ett erkännande att återhämtningen ligger utanför regimens räckhåll, om man vet hur man ska läsa verkligheten.

Och de som gör så ser att Fed har haft siktet helt inställt på marknaden för Värdepapper och Säkerheter. Inte har man bara skjutit med räntor vid nollstrecket, men har även orsakat avkastningen att falla till 0.36% på tvååriga papper, emedan de tioåriga obligatoriska arkivpappren är nedstämda till 2.47% och ser ut att gå lägre. Nu förstår Ni kanske varför man ids fejka inflationssiffran till att stå vid 1.6%, annars står det ju strålande klart att pappren är en förlustaffär ställd gentemot den sanna inflationen, utgående från den Amerikansk marknaden. Men upplägget gör det billigt för stora korporationer och storbankerna att låna, och att huslån torde bli väldigt attraktiva. Så Fed valde att märka kasinobrickorna efter den modellen. Men när vi tittar på verkligheten så har de för-stora-för-att-misslyckas blivit för stora för att utvecklas, samtidigt som de flesta små och mellanstora företagen, de som skapar 70% av jobben, fortfarande inte får några lån. Kort sagt: man ger gratis likviditet till Wall Streets zombie spelare; ett glitter för dekadens, som skiner till när de i andra ändan sparkar massor med arbetare för att pumpa upp avkastningen med 5% eller så.

Det giver att dessa värdepapper, trots deras skrattretande och hånfulla båg AAA betyg, är den nya klassen av skräppapper som läggs till soptippen, placerad under globalistens hudsprickande hand. Märkta emot verkligheten, istället för propaganda, målade flöjter och dagdrömmande modeller, så förblir dessa papper övervärderade med återbäringen skickad under markytan. Det säger oss att Fed kan bli desperata nog att ta hand om all kvarstående och utomstående utgivning av värdepapper. Då kliver dollarn ned till nya djupa nivåer av slag som knappast har skådats tidigare, och den processen pågår just nu. Det finns som sagt ingen anledning att spela överraskad om man har varit medveten om hur matrisen fungerar. Det är en uppgift för experter och media att hålla reda på, men det stora flertalet har framgångsrikt vägrat, det är väl roligare att låtsas tillsammans med glada bankirer (de på bilden har förintat spanska ekonomin, varför ler de och vad gömmer de i händerna?). Bilden erinrar en om vitsen att goda bankirer, liksom te, uppskattas bäst i hett vatten.

Förvaltningsansvariga på marknaden siktar därför om taktiken, för att skicka pengarna in i bas och råvaror, samt i begränsad utsträckning till guld och silverbaserad aktier. En sådan växling sätter press på Säkerheter och Värdepapper, och tar fram ett gäng svettpärlor på centralbankschefen Bernankes kromatiserade panna. Det måste vara intressant att arbeta efter diktat som är så uppenbart destruktiva…titta i backspegeln på hans uttalanden så förblir nästan allt ifrån Feds press-mat revisionsmaterial. Knappt ett ord stipulerades av Bernanke som sedan visade sig stämma, vilket vi naturligtvis såg hela tiden.

Utvecklingen sätter således press på Fed att skapa mer likviditet genom att köpa än mer Säkerheter än vad som normalt hade varit fallet, vilket vi ser slutar med att de tar hand om rubbet till slut. För att förstå hur vansinnigt hela scenariot är: ha i åtanke att varje rörelse på värdepappren i en marknadsekonomi är bundet till vad som händer i arbetarens värld och hans plånbok. Hur motsvaras alla dessa tricks med papper och symboler i en faktisk industri, på realekonomins golv? Om det gick att översätta i en bild skulle man behöva förflytta sig till en icke-linjär mardröm av osannolikhet, av det slaget som sker under sömn. Fed stjäl och missbrukar det kapital – och förintar värdet av smulorna – som arbetaren säkerställer genom skatt och verksamhet, samt drar honom mot att skaffa ett tredje arbete. En gång i tiden var Amerika lika rikt som effektivt, där bara en i hushållet behövde arbete för att klara basen. Numera måste ofta en eller två dubbelarbeta i hushållen,  med en utkomst som har lägre köpkraft än vid tiden då original USA fanns kvar i viss mån.

Utan arbetarens värv och hans skatt skulle dagens valutor givetvis vara helt värdelösa enheter. Problematiken är själva essensen i kasino-ekonomin, för allt som sker på kasinot backas upp av de som faktiskt ägnar sig åt något riktigt arbete. Kasinoekonomin är därför per definition en parasit verksamhet, liksom privat centralbanksverksamhet. De är parasiter på värden, inte tvärtom. Vi kallar dem för antikvitets-banker, de för-stora-för-att-misslyckas, och de står – bortom zombie vandringen via lösen – i konkurs. I praktiken har de nationaliserats genom alla dessa injektioner och medges av staten att hålla två böcker för bokföringen. Bankvärlden lyckades bli sin egen lag med hjälp av anglosaxiska regeringar, det privata BIS, och FASB. Stölden ser bland annat ut så här: man lånar till nollränta av Fed och lånar sedan tillbaka summan till Fed vid 2,5% ränta, en möjlkning som skattebetalarna står för.

Denna subvention existerar för att hålla ett gäng korrupta oligarker, zombie banker och hedgefond hyenor vid liv, för att inte tala om deras uppblåsta bonusprogram. Man säkerställde i praktiken, för år 2011, 144 biljoner dollar i exekutiva bonusar och fringisar åt Wall Street maffian, genom statens interventioner, en summa som motsvarar världens 49:e största BNP. Man hordade medlen, så att de inte hamnade hos SMB sektorn, vilket höll medlen steriliserade. När de väl monetiseras så är det i form av stödlån till de stora elit korporationerna och i form av uppköp av Säkerheter och Värdepapper, och detta samtidigt som Fed köper 1.7 biljoner dollar av giftigt skräp vid priser som de vid avyttring inte kräver tillbaka av köparen – och följer således storfinansens doktrin om att skinna den amerikanska skattebetalaren så mycket som möjligt, då de betalar mellanskillnaden för dessa nonsens papper och transaktioner. Men när pappersbubblan spricker på amerikanska Säkerheter och alla förvaltare dumpar så mycket som möjligt av dem, kommer de inte finnas några spelare att fånga upp drösen, till ljudet av räntesatserna som då stiger snabbt och häftigt.

De ställer vi frågan igen; vart kommer dessa pengar då gå? Det första gömstället blir bas och råvaror, vilket pressar upp priser och adderar till inflationen på priserna. De som tar vägen via EFT, hoppar från eld till svavel. Man kan se att denna process är igång genom att t ex titta på guld och silverpriserna. Vad föranleder, som vanligt, ”överraska” mången bättre bättre vetande expert är sektorns stundande helomvändning och intensiva flykt till kvalitet i fysiska, verkliga, tillgångar. Självfallet – det finns inga raka kurvor på något diagram – så utvecklingen kommer att underhållas av flyktigheter och korrektioner, men omloppsbanan kommer att stiga långt mer än vad den välinformerade massan skulle ha trott. Ägarna kommer inte se sig ha någon annan flyktväg. Amerikanska obligationer och börsen faller vid brytpunkten tillsammans med en död fastighetsmarknad och en dollar satt i rigor mortis. Amerikanska publikum riskerar därför med hög trolighet att behandlas med hyperinflation, processen som säger att man inte tror på kreditvalutan dollar längre, och väljer att ställa sig med varor och tjänster så fort som pengarna anskaffas. Innan detta har passerat lär vi eventuellt se en plötslig ”bank holliday”, provocerad av någon ”terror attack” eller liknande, så att ingen kan ta ut sina pengar. Så har de agerat tidigare.

Med detta och det förutsägbara valutakriget -  globalismens önskebrunn som spottar tillbaka mellanskillnaden – som bakgrund är ett Plaza Ackord a la 1985 eller Louvre Ackord a la 1987 uppenbara optioner. Frågan är mest om den högre handen kommer att inspirera budbärarna till att låta omvärdera valutor och multilateralt acceptera statsbankrutt, för att stävja den hotande utvecklingen. Om så inte sker så hotar vidare ekonomiska svårigheter, med ökad flykt till hård kvalitet, samt en kollaps på värdepappersmarknaden, särskilt i USA, som då alltså kan sluta med att Fed köper upp hela rasket = aktiemarknadskollaps och stigande räntor.

Det riktiga valutakriget spelas således ut genom Kina samt Amerika (Chimerica) vis a vis resten av världen. Vi bedömer det som ganska troligt att G20 ledarna kommer att mötas snart, nästa månad till exempel i Seol, för att diskutera en plan att förstärka undervärderade valutor. Men vi är inte helt övertygade om att den höga handen kommer att se till att en uppgörelse nås till önskvärd effekt – i första hand – men för ordningens skull kan något uppbådas som åtminstone till formen liknar Plaza Accord från 1985. Sett till rim och reson så är givetvis en appreciering av valutor önskvärt, eftersom alternativet är allt fattigare betalmedel, och det är generellt ett sämre alternativ än att leva med försvagad exportstimulans. Om man insisterar på att bygga upp en stor hord av dollar denominerade tillgångar- dollarn som lever extremt skuldsatt och samtidigt eskalerar i mängd – så skapas distorsioner i världsekonomin, vilket vi åter påpekar kommer att bita handen som tar den säcken. Kina behöver inte en dollar peg eftersom landet har tillräckligt med produktivitet för tillfället, emedan resten av världen lever upp till den antagna formen mest per papper och skuld, en övertecknad belåningsbas. Eftersom så många av de utvecklade länderna har influerats av finanstornet att ta till finansiering via underskott – skattebaserade åtgärder och monetära lättnader – så framstår idéen att det finns fler mini-paraplyn att dekorera drinken med som rent nonsens. Det utläses inte tillväxt baserat på den krympande ekvationen, eftersom globaliseringens offshoring varvade bort intäktsbasen successivt, och fortfarande gör så. Att ”man” inte noterade det i tid beror på att bankirerna blåste upp värdepappersmarknaden för att simulera en ekonomi som hade tilllväxt. Globaloni. Så alla fladdriga globalister tar nu och går till närmsta Konsum, köper fetaost, och planerar in en studieresa till USA fram till 2013, men tag även med en gravurna, just in case. Sedan dansar Ni Zorba hela natten, för den blir rätt intensiv och psykedelisk hos Farbror Sam med. Notera sedan när bankirerna påminner sig själva och marknadens bestar om att amerikanska skattkammarens värdepapper ser ut som radioaktiva olympier. Dance away the heartache, dance away the nations.

Notera då hur publikum tvingas av händelserna att använda deras valutor, som de har tappat förtroendet för, genom att prioritera mat och basala hushålls produkter – innan priserna stiger högre. Priserna på tillgångar i övrigt kollapsar, med steg om 20%…40% av vad som var läget bara en månad innan. Det är då varu och tjänstebyten börjar dyka upp igen, och somliga spenderar sina guld och silver mynt för anskaffning. Få skulle tro att detta är en plausibel framtid, men siffrorna och fakta talar sitt språk; detta är en de facto potential om man fortsätter på det inslagna spåret. Oavsett vilket har det redan gått så långt att USA kommer att möta betydande dislokation och olika former av kaos. Folk kommer att kräva svar; hur kunde ingen se det komma? Visst gjorde vi det, visst gjorde vi det….men…somliga litar väl på att media begriper vad de förmedlar? Att politiker förstår spelet och därför accepterar att verkligheten ser ut som deras politiska kompetens och bedömningsförmåga uppvisar?  Så att de inte står överraskade av sina föregående egna beslut?  Globalister ställer sig till vänster med toppbankirerna och De Stora´s elitism och deras egna nya världsordning, Lokalister till höger med entreprenörer, företagare, accepterade sociala kontrakt, form och funktion. De flesta var för upptagna med sina liv och förutfattade meningar om hur världen fungerar, för att kunna notera hotbilden i tid. Den dagen Amerikaner vaknar med att undantagstillstånd är utfärdat så får vi ett hårt kvitto på trendanalysen här, för det blir scenariot för att söka kontrollera situationen i det läget. Hör vi ett hånfullt skratt från City Of London den dagen? Vi gör det i alla fall.

Finns det något som kan rädda dagen? Den amerikanske regeringen har inte förmågan att göra det själv, eftersom globaliseringen kapade armarna, helt per design, det enda som vi ser skulle kunna ändra på postulatet är ett internationellt samarbete av ett slag vi inte har sett hittills. Och det kräver, för bästa resultat, hårda beslut, med en generals blick emot finansvärlden, hot-money världen och dess topp.

Amerika blir Humpty Dumpty för denna era och de hot-bilder vi presenterar besitter en hög sannolikhetsfaktor genom hela 2011 och 2012, om inget som ändrar på premisserna installeras på den internationella scenen över de närmaste sex månaderna. Om man skulle pröva guld för en standard av valutor för de ledande nationerna så får man nog räkna med ett pris som överstiger 6,000 dollar per uns, för att stävja scenariot vi observerar här. Även de mest solventa nationerna kommer att smaka på den globala depressionen och deflationen, de har ringa uppbackning i guldreserverna, ingen kommer undan effekterna utan åverkan. Hellre rik än fattig – så gå icke in i valutakrigen, växla om till lokal handel och köp så mycket lokalt/regionalt som möjligt, för att hålla de lokala hjulen igång. Alla hjul är lokala även om globalisternas vanföreställningar ger ett felseende på den punkten. Varje hjul har ett ekonomiskt centrum och måste hålla sina proportioner med skattkammaren. Att vara förvarnad är att vara rustad.

Den Amerikanska Senaten är satt till att följa Huset i att implementera Kina regleringarna av valutan – och detta leder till handelskrig. Röster från neon-vinden når oss och säger att Washington planerar en ”resolution trust” sorts av affär. Hur man har hanterat deriverade huslån ser ut att leda till att många husägare kommer att vägra att betala månatliga räkningar, därför de kommer att kräva att få veta vem som verkligen äger lånet, om man betalar till ägaren eller dess agent. Denna grupp kan visa sig få den osannolika turen att bo utan kostnader under en era eller två. Men det föregående bedrägeriet ifrån bankirerna som har letts hit av Wall Street, kan få den tidigare kreditkrisen att se ut som en skrumpen oliv i en dåligt skakad drink. Hur man än skär fallfrukten har bankerna än mer seriösa problem på händerna, och Fed verkar inte direkt försöka dölja det.  De talar om ett 6 miljarder dollar stort bank problem, blott baserat på en fördröjning orsakad av ett moratorium på tre månader. Det kommer utav 750 miljarder dollar i huslån. Banker håller hus från utmätningar i allt från 14 månader till två år. När allt är sagt och gjort kan vi hamna på 1 biljon dollar i huslån. Det skulle kunna ses som en mild hämnd för folket som har blivit kungligt bedragna av Fed, Stat och bankerna i så stora spann. Frågan är dock om regeringen på något oheligt vis kommer söka avhjälpa Wall Street offren även denna gång, men det kan visa sig bli knepigare i detta fall. Superfinansen högst upp får dock en önskad konsolideringseffekt, vilket bara stärker deras makt och veto när fler spelare går omkull.

Redan innan bloggen startade här så hade vi talat om sannolikheten för ett nytt möte i stil med Smithsonianska mötet vid det tidiga 70-talet, Plaza Accord 85, Louvre 87, för att reda ut röran i matrisen av valutor. Det vore ett naturligt mönster om inte annat, men man ska erinra sig att de stora bankirerna i spelet hellre ser att marknaden destabiliseras för att kunna marknadsföra deras subversiva valutalösning i form av SDR eller Bancor, eller något annat hittepå som regionaliserar eller globaliserar deras makt än mer, om de tror att en sådan acceptans blir konsekvensen av kaos. Om kaos blir realiteten för länderna är det givetvis lättare att leda fårskocken av förlamade politrucker in i deras dolda agendor. Sky denna dag! Men att de riktiga jänkarna, innevånarna, skulle ta emot en främmande valuta utan en betydande fight låter inte troligt. Warburg avslöjade riktlinjerna med tydlighet 1950: finansen ska minsann ha sin globala valuta och deras världsregering av politiska kasperdockor antingen via samtycke – eller erövring – ett dubbelverkande dubbelspel som pågår i processerna av finans och geopolitik. FN är samtyckeshuset, resten är den blodiga fighten. Eftersom de privata bankirerna redan från började sparkade in sitt Världsbanken och IMF, så har de täckt in ändarna i det stora spelet. Och entiterna kan för övrigt sökas upp på trust nivå.

Utrikes handlare vägrar köpa dollar denominerade papper och i mottack till bångstyriga köpare så tillåter USA att dollarn faller i värde. Utan en internationell konklusion som transcenderar särintressen blir ett finansiellt kaos det troligare scenariot, och för tillfället är det den utvecklingen som vi ser att man springer emot. En stor del av världen avfärdar ett QE2, och kanske ett QE3, som destruktiva snarare än kreativa metoder att lösa problemen, ja, de noterade sannerligen att ädelmetallerna och basvarorna höjde ögonbryn. Om då inte Kina och USA kommer överens i frågan så fortskrider inte bara globalonins valutakrig, men växlar över i ett veritabelt handelskrig. Vem vinner?  Kina lär knappast vinna det i längden, men bron går definitivt över en internationell ekonomisk kataklysm innan fighten är över. Tur för de djupa vadslagarna är att tjurarna i de olika lägren har finansiella rådgivare, som på olika vis sträcker sig tillbaka till samma intresse-sfär. Så som det spelar ut sig vid den tidpunkten, är så som dessa plutokratiska superbankirer föredrar att se det hela vid det läget, det är vår mest sannolika uppfattning.

Vi avslutar dagens sändning, ibland Tankesmedjornas Knektar, med att tacka journalisten Max Keiser för att hedra sanningen den sista sekunden.

”Banking was conceived in iniquity and was born in sin. The bankers own the earth. Take it away from them, but leave them the power to create money, and with the flick of the pen they will create enough deposits to buy it back again. However, take it away from them, and all the great fortunes like mine will disappear and they ought to disappear, for this would be a happier and better world to live in. But, if you wish to remain the slaves of bankers and pay the cost of your own slavery, let them continue to create money .” – Baron Josiah Charles Stamp, Direktör, Bank Of England [not: Silas Adams, The Legalized Crime Of Banking, 1958]

Frågan som svävar fram och tillbaka beträffande den privata amerikanska centralbanken, Federal Reserve, ligger bland annat i hur mycket värdepapper från Amerikanska Skattkammaren de kan köpa under rådande regler, även om regler numera inte äras som de var tänkta att göra. Låt oss för ordningens skull gissa på ungefär 1.7 biljoner dollar. En stor av del av detta ligger förmodligen i långfristiga ”notes” – reverser – som behåller daterade räntesatser vid låg nivå. Å andra sidan kan de helt enkelt ta bort begränsningen i regelverket och köpa allt som finns i sikte. Det innebär att 10 åriga T-notes kan falla från nuvarande 2.50% till 1.5% medans lån på tillgångar kan falla till 3.38% på den 30 åriga fasta räntan. En sådan excess av förvärv tenderar till att skicka ut andra köpare till korporativa papper, utländska obligationer, basvaror och ädelmetaller, men även till börsen. En sådan policy transmuterar balanser till effekten av betydande monetisering, högre inflation och eventuellt hyperinflation. Det är, som synes, ett ytterst vådligt spel, en rusning in i ett monetärt ingenmansland. Likviditeten som släpps lös på POMO marknaden och lavinen som blir effekten av den aktiviteten, kan förväntas tidigt nästa år, och det kommer att driva upp inflationen på tillgångarnas priser.  Den andra sidan av myntet är att det forcerar värdet på dollarn till att tryckas ned, ned emot 71.18 och till att förmodligen bryta den långsiktiga stödnivån därvidlag. Insatt reserv likviditet kommer sannolikt att stiga till 3 biljoner dollar. Leder det till utlåning eller kommer marknaden frysa på grund av att nästan ingen känner igen sitt land längre, och knappt vet om Stalin regerar här eller inte? Scenariot säger att Fed´s balansräkning kan nå 4 biljoner dollar. Det föranleder frågan: om detta inte kickar igång en återhämtning, kan ett QE3 sparkas upp till 8 biljoner dollar? Hur kommer inflationen att manifestera sig under QE2? Blir det 14% eller 34%? Drar det igång hyperinflation, eller lämnas den över till ett QE3? Som dagen ser ut finns det så många olika rörliga faktorer att det blir svårt att svara på dem med någon sorts absolut visshet. Vad man ändock kan säga är att det kommer att sluta illa – om inte De Stora beslutar om något annat. Valutakrig, handelskrig, ekonomiska härdsmältor, skuldexplosioner, et al – detta var finansiärernas strukturerade idé om att per finansiell kataklysm motivera länderna att acceptera deras nya ordningar, gradvisa förändringar, som stärker superfinansens makt på nationernas bekostnad. Valuta-attackerna som fenomen var en principiell föregångare till detta finansiella kaos. Genom att attackera nationers enskilda valutor skulle de  drabbade länderna per subversion stimuleras till att acceptera en Euro, Amero, eller någon annan internationell valuta som överskrider nationens gränser och sitt egna finansiella veto.De bemedlade med mindre insikt trodde att valutasystemet var i multipolära, multilaterala trevliga händer som skulle effektivisera en värld där man kapar tidigare avstånd emellan folk och främjar handel. Goda säljargument, men det var inte intentionen ifrån De Stora, och knappast den fundamentala effekten, vilket vi ser nu i USA, där den försvinnande medelklassen knappt kan handla utan att låna mera, och det utan täckning. Globalonin var de facto subversion för De Storas långsiktiga syften. De använder alltid paradigmer som ser logiska ut om man inte sitter med perspektiven i Tornet. Miljöhot, konservation, upprätthålla fred, fri marknad, unioner, allianser och förbund, allt detta, och så mycket mera, använder eliten som proxy agenter för att dominera och ta kontroll över nästa fas av den globala utvecklingen. Allt tjänar dem tekniskt via banken, som är huset för piskan, piskan som är valutan, skatten som ger den ett värde, och när cirklen slutes utanför nationen, etablerar deras ofrånkomliga makt. De som söker absolut makt, även om det de strävar efter presenteras av en polerad yta, begär helt enkelt deras rätt att forcera deras egos hybris och föreställningsvärld på alla andra. Och låt oss minnas att de är alltid de som skapar de mest helvetiska tyrannier, nedfall och utfall. Absolut makt korrumperar absolut sinnen, och de som strävar efter den måste misstänkliggöras och opponeras. Men vem banar väg för dem? De som imponeras av dem.

Logiskt innebär det att om man springer för De Storas intresse så blir man en given hotbild till den individuella nationen, en Quisling. Sist vi kollade fanns det inte ett enda folk, eller mandat, som bad förtroendvalda att få skicka sin industri till slavar och totalitära stater, förinta sina valutor, pensioner och besparingar, och sedan ge allt till maffian, samt dessutom acceptera De Stora´s finansiella och totalitära världsherravälde som tack för den stora förintelsen.  Det finns dock en given trend i historien: den sista milen till ett försök att etablera världsherravälde blir spiken i kistan för de megalomaniska härskarna och deras hybrissmittade såtar.

Hur som haver; som reaktion på denna massiva monetära slakt faller dollarn, aktiemarknaden lever ut sina udda disassocierade vanor, Skattkammare & Agentur marknader förblir under tiden synbart oförändrade, basvaror stiger, medan ädelmetaller, guld och silver reser sig exponentiellt.  Alla medel som skapas måste nämligen ta vägen någonstans men de kommer verkligen inte att sticka till fastighetsmarknaden, som lider av ett massivt överhäng, trots historiskt låga räntor.  När det väl är installerat, oavsett om vi talar om QE2 eller QE3, kommer tidsrymden att pressas ihop, förmodligen till en treårskvadrant eller mindre. Valet kan påverka säten, men Fed´s direktion är satt och satt av dem själva. Därvidlag finns ingen annan primär lösning för Amerika än att avveckla det totalt korrupta Federal Reserve och återgå till konstitutionen, som bara ger Kongressen rätt att stifta valutan och reglera dess tillgång. Implikationen är själva knivseggen i hela den amerikanska delen av dramat. Skatt och valuta är individens, statens, ägarens och maktens instrument, och får således icke hamna i särskild intressens händer. Idag ligger hela det internationella valuta och finanssystemet, till största delen, i särskilda, privata intressens händer, och det som hotar deras process är att man vaknar och nationerna handlar därefter.

Och nu ses inte Fed besitta några alternativ annat än att efter förmåga förlänga tidslinjen till kollaps. Ju längre den dröjer, desto större blir oredan. Vi sade redan i början av året, att detta blir året det smäller, med hänsyn tagen till att De Stora har vädrat sådana intentioner per diktat sedan länge, samt att den ekonomiska utvecklingen i USA och på världsarenan har följsamt manifesterats efter De Storas taktik och strategi. Med det i åtanke, samt att vi ej har observerat något som pekar på en ny tanke hos eliten, så kan en kollaps var nära förestående. Vi tror fortfarande att en betydande smäll på den amerikanska marknaden blir synliggjord innan årsskiftet, eller under det första kvartalet därefter. Men även om De Stora skulle ändra på någon premiss kommer inte den ekonomiska krisen att kunna undvikas, det har redan gått för långt. Nu handlar det mest om efterspelet, och att inte fållas in i Satans nya ränker och smiden, under nästa era. Inom de närmaste tre åren är amerikansk deflation-till-kollaps mer än trolig. När så sker försvinner både den amerikanska aktie och obligationsmarknaden i ett ragnarök, till stigande räntor, där somliga basvaror klarar sig, samtidigt som guld och silver blir den egentliga hårdvalutan, vilka behåller den upparbetade terrängen, alternativt stiger än mer. Men innan denna specifika punkt realiseras har LBMA, Comex, GLD och SLV kollapsat långt innan detta, med effekten att allt förtroende för systemet har gått ur tiden. Vad beträffar Fed´s exit strategi så finns det ingen. Nada. Det kan inte etableras. Obligationer, de instrument som nuförtiden borgar för garanterad konfiskation, är absolut inte en plats att duellera på. Total återbäring innan inflationen tas ut är bedrövlig. Efter att inflationen har skrattat sig hes genom dammet, uppenbaras mest en grotesk tandlös syn. Till och med marknaden som springer på finansiellt uppåttjack, datahack och Capone terminer har klarat sig bättre, guld och silver står redan i mer än 20% tillväxt.

Federal Reserve har blivit landets livsupphållande dollar grossist  och det är bekymrande för de visa, eftersom de vet att det är Fed som är ansvariga för situationen som har uppstått till att börja med. Vid senaste kollen var Fed den andra största ägaren av amerikanska värdepapper och säkerheter, efter att ha ersatt Japan på den positionen bakom Kina. Om Federal Reserve hade varit statligt så hade problemet därvidlag varit mindre. Att äga sin egen skuld är egentligen mer naturligt. Men i denna kontext, så som systemet opererar idag, blir kontentan ett degenererande vansinne, men om utrikes handlare är ovilliga att köpa dynga och Fed tvingas köpa för att hålla räntor låga, blir Feds uppköp den sista utvägen. Denna policy påbörjades i Juni, okänt för de flesta, och brådstörtade glidningen i dollarns värde och satte stigande kraft på guld, silver och bas/råvaror. Frågan som väcks är: kan Fed agera så här hur länge som helst och hur hög blir inflationen som ett resultat av en sådan policy? Biljoner med dollars, värda en handfull, i gamla skulder kommer till hävd till laddningen av, i runda slängar, 150 miljarder dollar i ny skuldsättning per månad. Varje månad växer skulden exponentiellt, intill den dag människan lämnar planeten jorden, frivilligt eller ofrivilligt….så att säga. Det måste vara roligt att vara bankir, tänk att skuld kan tryckas upp ur tomma intet, och bli ens personliga rikedom, på en hel nations bekostnad. På vilket sätt är digitalt äntrad skuld rikedom? Bara Homo Sapiens….
Kapsla in skuld spiralen så finner vi ingen annan konklusion än att man förr eller senare kommer att stå i konkurs, statsbankrutt, som en grande finale på en olidlig hyperinflation. Just i denna stund är tajming, som vanligt, knepigt att få ett grepp om, eftersom vi inte vet när andra nationer väljer att kapitulera. Över veckorna har vi hört kommentarer från Brasilien beträffande möjligheten av ett möte snarlikt Plaza Accord mötet från 1985, för att adressera det växande valuta kriget och dollarns fall. Vi har misstänkt allt sedan i våras att något sådan manöver skulle dyka upp igen vid årets slut, eller i början av nästa. Vi trodde att det  torde ha överskuggats av QE2, som kunde ha varit igång på fulla cylindrar redan i Juni och Juli. Det hände i viss utsträckning via repo marknanden och vissa banklån, men inte alls tillräckligt för att hålla systemet i pararell rörelse. Resultatat blev stagnation, högre inflation och arbetslöshet och att Fed kastades in på bollplan för att köpa upp flockar med Skattkammarens papper. Att Fed blåljuger sig igenom hela processen, i vad de egentligen håller på med, är intet av en nyhet. Och frånvaron av dessa insikter är vad som har gjort det möjligt för Fed att stegra börsen emot Kongressvalet i November. Reaktionen talade genom guld, silver och basvarorna.

Den finansiella barsalongs-legislaturen känd som Dodd-Frank propositionen, misslyckades att stoppa de värsta excesserna i strukturerade tillgångar och derivator, ett område som härvidlig har varit lika avreglerad som oreglerad. I syfte att dra in mer profit för banker och värdepappersbolag har de uppmuntrats att begå finansiella bedrägerier och givits en fristad ifrån det mesta av Lagen. Man har tagit ytterst lite ansats för att ordna till problemen med derivatorna (båg papper med båg värden) och där ligger en stor del av det tekniska problemet, lika väl som i strukturerade tillgångar, baserade på korporativ skuld och Skattkammarens skuld (en praxis dessutom kan vara oförenlig med amerikansk lagstiftning). Detta skräp säljs till kommersiella kunder baserat på högre avkastning, vilket även inkluderar subprime skuld och ARS (auction rate securities). Man skulle tro att imbecillierna hade lärt sig en sak eller två efter att ha sett de monumentala förlusterna över de senaste åren inom gebitet. Publikum och stater vandrar lika druckna på den internationella finansiella marknaden, och frågar sig vad det är för slags färger de ser överallt. Var bara lugn, det är ormens bett som verkar. Somliga har alltså beslutat sig för att förlora fantastiska summor på ett väldigt svårbegripligt vis. Det för oss tillbaka till vårt gamla tänkespråk…jaga aldrig någonsin efter avkastning/ränta, för den endimensionella metodiken slutar i förluster. Vad värre är, det finns inga verkliga efter-marknader på dessa sorters säkerheter. Du står vid nåden given av säljaren. Ett annat problem är att regulatorerna inte begriper vad som pågår här. Det är på sätt och vis förståeligt, pröva att lägga in en klagan beträffande naken blankning i Förenta Staterna, och skåda uppsynen. Detta harmoniserar med arrogansen hos Fed och SEC, som valde att ignorera det mer seriösa finansiella dikets varningar om att subprime, ABS, MBS, CDO´s med flera var giftiga bomber som skulle komma att detonera, på samma vis som man ignorerade att beakta de legala premisserna av hur det hela sattes ihop, marknadsfördes och såldes, med hjälp av ratinginstitut som S&P, Fitch och Moody’s, de som satte topp betyg på total dynga, medvetet. För att göra allt lite värre så har man garanterat inteckningshandlingarna via Fannie Mae, Freddie Mac, Ginnie Mae och FHA , dessa bisarra och ständigt insolventa kommunist verksamheter, som startade problematiken till att börja med. Men tro för all del inte att detta härstammar ur blott dumhet, inkompetens och arrogans. Det är fråga om planerad ekonomi med en geopolitisk intention, appropierad av dollarns sanna härskare.

Nettot på blankning positionen i Commitment of Traders rapporten av kommersiella papper slog upp en ny högsta markör över den senaste veckan, baserat på 308,000 kontrakt, som vi tror allihopa ligger på förlorarens sida. Så är det med pengaknarkare som vägrar arbeta i verkligheten för sitt uppehälle. Situationen är snarlik inom ädelmetallsaktier, guld och silver. Förr i tiden så skulle en så stor blankingsposition ha skrämt spelarna och lett till ett sammanbrott i guld priserna. Inte denna gång. Vi såg en en-dags korrektion och det tror vi var det hela för denna gång. Pengar och kredit expanderar i en rasande takt, den ekonomiska politiken är inte värdig ens medeltiden, och vi såg ¾ av administrationens finansiella komplement överge skeppet. Den enda överlevaren är Tim Geithner, löphund åt De Stora, som uppvisar samma kompetens professionellt som i hans förmåga att betala inkomstskatt. Obefintlig. Dollarn kvarstår under betydande tryck gentemot andra valutor, och alla valutor trycks under guldet. Euron hamnar under enormt tryck, liksom den allt mer absurda Kafka processen som kallas Lenin Lever Igen – eller kort och gott: EU.

Alla nationer ökar, i olika utsträckning, tillgången på pengar vid en takt på 10% plus. Som vi har påpekat förr så förblir produktionen i guld och silver stadigt nedåtgående, med inga större projekt i sikte. Det ger starka guld och silver marknader för de närmaste fem månaderna. Nu tillkommer ett förbannat Kina som en faktor på köparens marknad, tillsammans med Ryssland och Indien. De sista två ländernas förfallande optioner var icke-händelser och det kan fortsätta på den linjen.  Moder Svea sov under hela racet någonstans på arktis, i ett ganska litet björnhål. Men att de skulle förstå hur den stora världen fungerar var väl aldrig väntat. Allt, i global bemärkelse, är exakt så som det inte borde vara. Den svensk som kanske bäst vet vad som egentligen pågår i spelet är PG Gyllenhammar, men han ju har valt att arbeta för Darth Vader och Dödsstjärnan, han demonstrerar att han beredd att förinta nationen Sverige till förmån för sina herrars världsherravälde. Folk tror att alla större gestalter på marknaden är ”marknaden” – för att de är okunniga opportunister, som kan ledas till ett träsk där de drunknar själva – bara gestalten glittrar tillräckligt. Så är det absolut inte, superfinansen har andra agendor och motiv än den riktiga traditionella marknaden. De är intresserad av totalitärt, feodalt ägande i global bemärkelse – och det speglar absolut inte marknaden, särskilt inte den ”fria marknaden”. Två totala motsatser, men De Stora är så mycket smartare än de andra småspelarna, som står förhäxade av det som glittrar, så den store kan lätt få de hypnotiserade drönarna att tro att totalitärt ägande i deras händer är samma sak som frihet, marknad och demokrati. Så kraftig är illusionen, och de behärskar den bättre än alla andra. Den som inte bemästrar illusionen blir dess slav, och vad ett sådant fascistiskt system har med demokrati att göra kan inte påpekas.

Nåväl, nu har det blivit sedermera så att centralbankerna sprang ut igen till att bli guldköpare, och de Europeiska kontrollerande bankerna har knappt sålt av något guld under två år. Må vi fråga USA var Tysklands guld finns någonstans, eh? Nollräntor har gjort det mycket billigare för spelare att gå på den långa sidan av guld och silver. Inflationen har stegrats och borde nå 14% vid slutet av 2011, i den hårda verkligheten. Basvaror går emot takvåningen. USA´s inflation, den riktig inflationen, står i 7%, inte i 1.6% som monomanerna försöker påskina den globala alliansen av finansiella trälar. Dollarns reverserade huvud/axel mönster ser ondskefullt ut. Regeringen har tappat kontrollen över deras guld manipulation och de tappar på samma vis kontroll över ekonomin. Inom två år kommer den amerikanska kataklysmen, globalismens missfoster de la supremé, en kosmisk les miserables, att spela ut sig och göra världsekonomin väldigt grå…trist…fastkörd vid fronten där intet nytt finns att rapportera.

En av de viktiga aspekterna som ett resultat av guldets styrka är dess geopolitiska implikationer – och intentioner. Kom ihåg att guldets marknad har varit en Rothschild gårdfarihandel i långa tider. Vi har Ryssland, Kina och resten av BRIC nationerna uppställda på en sida, och USA och Europa druckna på den andra. Inte är det bara en fråga om att BRICkorna ackumulerar guld på ett betydande vis men vad de egentligen tycks säga är…att det inte finns något guld kvar i Fort Knox, under Fed i NYC eller hos West Point, och om det verkligen finns något kvar så tillhör det andra spelare. Ah, det drar en till minnes Ian Flemming´s James Bond och rullen Goldfinger, tänka sig att denna gamle MI6 agent råkade träffa så uppenbart rätt någonstans… i obligationens majestätiska tjänst (hör du som har öron att höra med). Så småningom deklarerar man kanske facit, det vore även intressant att höra hur mycket det låg i de ihärdiga rykten som florerade för något år sedan, som påstod att Fed och IMF hade levererat guldpläterad tungsten till både Kina och Indien. Spela inte förvånad, vi känner till deras ”attityd”, tack. Den modige Kongressledamoten Ron Paul (mannen är enormt modig, varför får han inte stöd från ”det bättre väst”…) har åberopat en öppen redovisning av Fort Knox, vilket inte har skett på 56 år…vi hoppas han får bättre stöd i sin process, för situationen påverkar omvärldens inter-relationer, och ligger till grund för hur man ska prioritera sina beslut i denna vådliga terräng där kungen är denna: perfekt höggradig information och data. Ett avslöjande där kommer, oavsett vad som kommer fram, ha ekonomiska, finansiella och politiska ramifikationer, särskilt om det visar sig att de inte har något guld kvar av betydelse. Den amerikanska staten – och de som kontrollerar det hela – har ljugit och mörkat under så lång tid, att det talar för att deras motvillighet till öppen redovisning pekar på en negativ sanning. Om BRIC nationerna fortsätter att ackumulera guld, men med en Västern rulle som inte gör detsamma, så kommer beklämmande problem att erinra sig, om USA har litet eller inget guld kvar. De officiella tillgångarna hos dessa BRIC nationer deklareras vid omkring 10% av vad USA, UK och Europa har, men med tanke på Herrarna Ormbett, så torde det snarare ligga närmare 15%,

Ingen vet egentligen vad centralbankerna de facto har låst in i sina källare, eftersom monoliterna har sett till att mörka spelet, som att till exempel att leasa ut guld men samtidigt ha kvar det i böckerna som en tillgång. Vilket fantastiskt sätt att öka tillgången på guld på! Får jag leasa ett par ton med? Legendariskt. Bankirerna tror att ingen behöver veta om det, eller att det egentligen spelar någon större roll, som om brott vore ett brott. Även Fed har investerat rikligen i att se till att Kongressen inte drar igenom en guld redovisning. Det stora spelet rasar således vidare med finansiella kriser, valutakrig, handelskrig, globalonins dödfödda ideologi. Fast globaliseringen var ingen ideologi från De Stora, det var processen inom ett geopolitiskt schackbräde. Men drönarna trodde att slogans från någon från de stora slotten måste vara marknandens slogans. Icke. Lyckligtvis för De Stora var ingen skärpt nog att förutse konsekvenserna av vad de undertecknade eller gick med på, för då hade ingen vid sinna sinnens fulla bruk gjort så till att börja med. De operativa vet därför inte nu hur de ska lösa problemen vilket gör att de fortsätter att ta råd eller instruktion…från någon trojan som är större än dem själva. Optionerna för Väst försvann ty de är konken-mässiga samtidigt som allt de har kvar i centrum är ett internationellt pyramidspel, ett ponzi schema, som körs igenom centralbanksvärlden. De spelare som står på andra sidan om dem vet detta. Varje dag som passerar köps mindre och mindre dollar denominerade papper, vilket ger centralbankerna ett starkt motiv för att kontrollera guld priserna. Men dumhet äter upp sig självt, BRIC nationerna plockade smart nog upp guldet för priser 30% lägre än vad de borde ha gått för. Manipulationens makt har minskat över de senaste femton åren, vilket ses i hur guldkurvan har utvecklats. Men för De Stora är inte det ett spel om guld eller pengar, utan ett spel om makt, ordning och deras totalitära världsordning i detta. Och den influensen bygger på andra mönster än vad en generell marknad kan utläsa. Men man kan lära sig spelet genom att fråga sig: Om jag vore en superfinansiär, en Rockefeller, en Rothschild, och avsåg att skapa en konsoliderad superstat med en superbank, en global valuta, under min kontroll, och avsåg att åstadkomma detta så snart, men så taktfullt, som möjligt: Hur skulle jag spela spelet? Tankeformen för visionen är gammal, men låt oss säga att vi började ställa frågan strax innan andra världskriget bröt ut. Fortsätt fråga på detta vis och ta hänsyn till alla komplexiteter i spelet. Vad svaren visar är att man inte kan vara endimensionell – man måste tänka multidimensionellt, där en sak, ett koncept eller en bild betyder olika saker, där det som ser ut som motsägelser och paradoxer för den ordinära världen blir konsistent och konsekvent vardagsmat i elitens analys.

Ryssland har varit en enveten köpare av guld, under tiden marknaden har visat en årlig sammansatt tillväxt på 20% under nio år, både på inrikes produktion och på världsmarknaden. Kina har köpt av inrikes produktion, men har inte varit så aggressiva på världsmarknaderna som Ryssarna, och gick mer subtilt tillväga. Men nu tror vi att Kina kommer att bli mer aggressiva på marknaderna när dollar tillgångarna ökar, såvida, så klart, att det inte uppstår ett tredje världskrig eller något i en sådan härad. Det är inte svårt för Kina att använda mellanhänder för att köpa, så som de har gjort tidigare. Kina marknadsför ganska intensivt både guld och silver till sina innevånare, särskilt för att byta ut dollar. Som en konsekvens av Kinas angreppsvinkel, och BRIC´s angreppsvinkel, i tillägg till resten av marknadens köpkurva, så bryter det ned kontrollen av guld handeln tämligen snart. Man kan fråga sig; Hur vet vet Ni det? Det är en utmärkt fråga ifrån studenten. Marknaden under De Storas välde är inte vetenskaplig, det är en konstform, och vi har en viss ackumulerad erfarenhet av att observera…sfären. När acceptans av observation uppnås så vet man vad man ske leta efter, vad man ska förvänta sig, och vad man ska fråga sig. Minns att det är ett spel som pågår i pararella realiteter, vars operation tolkas olika beroende på vilken del av bilderna man utgår ifrån, och från vilken nivå och led i processen. Vi finner att en procedurmässig kvantifiering mot denna ansats leder till bättre fundamenta för en analys, och om analysen och trenden slår in med rimlig träffsäkerhet över tiden, bekräftas eller stöds antagandet. Man måste gilla att ha fel, för det visar att något finns att korrigera. Den ständigt charmige C Michael Armstrong, som var VD på bland annat AT&T, skrev en not som han lade på sitt skrivbord efter ett par svidande nederlag (sorry Mike…men oddsen sög verkligen): ”antag ingenting, ta ingenting för givet”. Vi förstår vad han försökte säga. Resten av världen gör tvärtom, och det ställer dem förvånade inför fullbordat faktum, i en ställning som hör hemma i en Picasso tavla.

Studie av finans, monetär politik, intelligentia, korrelerat av historiens vishet specifikt inom den aktuella disciplinen och generellt mänskligt beteende, samt kombinerat med De Storas oändliga aptit för total kontroll av hela planeten, leder oss på spåret av de händelser idag, som formar framtidens trender. Tills spelet ändrar på några fundementala premisser finns det ingen anledning att ändra på modus operandi, då vi har haft hyfsad träffsäkerhet i trend analyserna, och någon särskild ändring av spelet har inte observerats. Det absolut mest effektiva sättet för världen att korrigera systemen är att skippa de privata centralbankerna och associerade verksamheter, och skapa ett finansiellt system – med tillhörande valutor – där privata bankirer inte får stoppa sin fot, någonstans. Det frigör världen från skuldförpliktelser och dolda agendor hos en liten kabal subversiva dårar som inte skulle vara i en sådan position till att börja med.

Gör man det på fullt allvar kommer det att transformera planeten till en formidabel renässans, och föranleda en korrigering av det förflutnas mörker…för alla historiens viktiga läxor är inte fullt realiserade idag.

Bankerna, Wall Street och City Of London skakas om just nu, men toppen var självfallet beredda på det, när man störtlandar ett plan vet man att det kommer att skaka intill helvete, och de gick in fasen med denna beredskap. Lägre nivåer av spelet offras av de högre, det finns inga sympatier, det är en machiavellisk attittyd rakt igenom. Det finns ett antal namngivna som kan sägas vara själva Tornet, sedan finns det de som Tornet har delat ut maskeradens utvalda glaskula till. Håller man inte glaskulan är man ett offerlamm vilken tid på dagen som helst, men även de med glaskulor rensas ut om det tjänar dem politiskt, eller den stora agendan…och gud bevars för dem som råkar prata vid munnen….men här har Internet och Amerikansk Friradio öppnat upp ett fält som de inte övervägde skulle drabba dem på det vis det nu gör. Hur skall de stoppa den processen? Med revolutioner eller världskrig? Endera väg ser de ut att ”hamna i lyktstolparna”, för informationen har redan nått en kritisk massa i världen. Tidsluckan för att framgångsrikt kväsa processen har passerat. Konnektiviteten som skulle bli deras kontroll verksamhet över planeten arbetar idogt för att klargöra det som de så länge har mörkat. Vi minns inkafolket i Sydamerika som drabbades av guldplundrare…och folket tog dem till fånga och hällde smält guld i deras strupar. På vilket sätt kommer historien att upprepa sig?

Guld har således åter igen blivit den ultimata valutan och om man i denna terräng stör guldets position så förintas hela det finansiella systemet. Ryssland skulle till exempel kunna sänka planeten genom att dumpa allt deras guld, men då åker de ned i underjorden med, så ingen vinner på att göra så. Angloamerikaner och relaterade exponerade spelare som inte säkrar i ädemetaller och diversifierar i basvaror lär lida för det. Guld och silver skall ännu högre och det finns inget som ändrar på utsikten i läget som presenteras.

Vi har fått en länk till Connie Hair, Human Events, som är av vikt primärt för amerikaner som har 401K och IRA pensionsplaner, men som även är av intresse i vidare ekonomisk bemärkelse, samt av börd för studenter inom ämnet globaloni. Vi har skrivit vid flera gånger att vi har misstänkt att nuvarande regim apparatus förmodligen skulle dra sig till att helt enkelt stjäla dessa konton för att öka intäkter som jämnar ut statens skulder och för att lösa ut insolventa eller nästan insolventa fackföreningar och korporativa pensionsplaner. Rapporten träffar måltavlan och nu ser vi att Demokraterna försöker att dra igenom denna legislatur framöver under lame duck perioden, efter November valet, men innan Kongressen ajournerar inför årsslutet.

Senaste Torsdagen höll Demokrater i Senaten, under avbrott i handlingarna,en utfrågning beträffande skattebetalarnas lösen av fackföreningsplaner i synnerhet, och för att presentera en plan i att tillvarata privata pensionsplaner. Tilläggsvis lades det fram en 5% löneskatt för att göra pensioner ”rimliga”. Denna skatt skulle även assistera i att reducera statens skuld i referens till det endemiskt underminerade socialsystemet. Programmet författas av  Professor Teresa Ghilarducci vid New School for Social Research, en verksamhet som har givit oss intrycket av en krypto-kommunistisk organisation. ”The Department of Economics offers a broad and critical approach to the study of economics, covering a wide range of schools of thought, including Keynesian and post-Keynesian economics; the classical political economy of Smith, Ricardo, and Marx” - från deras hemsida.

Denna motion, sponsrad av Senator Robert Casey (D-PA), skulle bli ett nytt program av berättiganden för att lösa ut pensioner och en femte fond hos PBGC, Pension Benefit Guaranty Corporation. Senator Harkin (D-IOWA) närvarade vid ufrågningen såväl som Senator Bernie Sanders (I-VT). Om man tar på sig amerikanska glasögon ser det som den senaste versionen av ett klasskrig, som inte har setts äntra en scen på liknande vis sedan Sovjet Unionen. Det skulle skapa ett system liknande eller i paritet med det som EU har uppvisat (om än med ett annorlunda socialt kontrakt som grund), men föga överraskande, så är även EU´s system i praktiken ganska så barskrapat. Det är en gåva från de höga finans herrarna, så le framför kameran! Våra vänner i USA gör sitt bästa för att få amerikaner att hoppa skepp medan tid finnes, och det ligger i den riktiga marknadens intresse att så många som möjligt gör det. Annars får många amerikanska konsumenter en annuitet som ger hälften eller ännu mindre än vad som annars hade varit fallet.

Till sist noterar vi att Sveriges bedrövliga klåpare avser att ändra grundlagen på ett helt subversivt vis, genom att borra in EU medlemskapet i grundlagen,  vilket understryker att de arbetar efter diktat främmande för folket och nationens deklarerade intressen. Med tanke på utsikterna och att spelet håller på att rullas upp låter det som ett självmordsuppdrag, av spelare, som i fall de storas vision (för det är var denna propå genetiskt härstammar ifrån) går igenom, kommer att hätskt utmätas av den lokala historien som en sorts förrädare. Sveriges medlemskap i EU i regeringsform (RF) 1 som paragraf 10 antar: ”Sverige är medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar även inom ramen för Förenta Nationerna och Europarådet samt i andra sammanhang i internationellt samarbete”. Har ett osynligt imperium byggts över den svenska demokratin och dess former som var vigda åt befolkningen? Köpt skräp från globalisternas inmutade agenter som lyssnar till främmande intressen och tar diktamen? För en handfull dollar? Det finns absolut inget behov av denna bindning för åstadkomma något särskilt, som i DN´s publicerade substanslösa uppkastning sponsrar aktiviteten genom intellektuell förvirring och ideologiskt margarin. Och de som talar i den sponsrade propaganda artikeln presenterar konceptuella lufthuvuden, som inget vet om den stora, djupa världen och krafter. Det spelar ingen roll för deras okunskap att fem länder i EU är konkursmässiga per kraftfull avsikt. Eller att USA rämnar under samma ursprungskälla till influenserna och designen.

Själva syftet av demokrati – som skulle ersätta gamla föreställningar om absolutism, dynastiskt härskarskap,temporal, ecklesiastisk och skolastisk, gamla ridåer för att själv-inbilla den uppblåste despotens imbecillitet att en sådan ordning ger säkerhet emot kaos, brott och okunnighet – tas nu av en självutnämnd allians till demokratins uppluckring, en smygande nedåtgående transmigration, antagligen för att framtiden ska ha något att håna och hänga i lyktstolpen. Dessa högmodiga agenter, medvetna eller omedvetna drönare  åt new world order kabalen, superfinansen, vilka lägger fram denna subversion, äro icke demokrater. Leewanta avslår begäran om grundlagsändring med bestämdhet! Att luckra upp definitionerna av ett land och prostituera dess andemening, utan en majoritet som uttryckligen begär ändringen, är ytterst flyktiga saker, vilket historien har påvisat i tusentals år.

Vi avslutar dagens sändning, ibland Silverkulor, med en simpel inkvisition på ett, än så länge, gångbart språk…. ”didn´t hear what the bet was?”

Frisch weht der Wind
Der Heimat zu
Mein Irisch Kind,
Wo weilest du?

Kurvan som guldmarknaden har uppvisat påtalar skakande tider framledes, det ligger en medveten nervositet under hela rallyt. Och såvida inte något land i Europa brakar samman först, av skuldbördor, så kommer oron att realiseras i USA med all önskvärd tydlighet mot denna bakgrund. Trots disinformation, vilseledande guider, och uppenbar propaganda ser man att USAs ekonomi fallerar – och om man inte tar fler stimulerande droger och kvantitativa lättnader för att få ekonomin att gå sidledes så länge som möjligt, så tilltar den uppenbarelsen. USA är praktiskt taget ett ”IMF land” idag, en nation som håller på att avmoderniseras. Och det djävulska IMF, en prototyp för ett globalt federal reserve, gör allt för att exploatera situationen deras stiftare har skapat, till att trycka in sig som en framtida kandidat, för att bli världens första ansats till en global centralbank, genom att locka offret med beten som offret inte kan kvantifiera eller ställa emot informerade perspektiv. Man skulle lika gärna kunna kalla in Caligula och Stalin, vi vet allt för väl vad det är för sorts Usura som ligger bakom Världsbanken/IMF, Fed och BIS, och det stora problemet är att det är allt för få som gör det. Det är exponeringen.

Om USA inte tillsätter mer lättnader fortsätter tillväxten att sjunka. Vi ser på index som till stor del är vid eller ligger nära deras lägsta punkter. Korta reaktiva rallys pågår men det speglar inget som har med någon ekonomisk återhämtning att göra. Sedan globaliseringen och dess initiala vapen, värdepapperisering, implementerades så särades realekonomin från den spekulativa ekonomin på börsen, vilket gör att man lever i artificiella speglingar istället för på en riktig marknad, vilket i sin tur gör problem större och mer djupgående, eftersom korrelationen mellan korrigering och handel har lossnat. Och den mellan-skillnaden heter manipulation.  Ju längre Kongressen och Fed dröjer i att lägga ut kartan och vad den ska erhålla desto svårare blir det att hitta en chans till uppsidor. Man skulle väl kunna tänka sig att planen inte består av mycket mera än att låta ekonomin gå sidledes så länge som möjligt, teoretiskt sett i två år, men det medför en prislapp på minst 5 biljoner dollar. Spam. Produktionen faller med undantag för temporära ökningar på den automotiva sidan. Tillökning av inventarier dras nedåt och såväl frånvaron från fortsatt uppbyggnad som produktion torde nå tvåårslägsta vid årsskiftet.

Fed låg – naturligtvis – långt bakom kurvan hela tiden. Konsekvensen i form av en eskalerad ekonomisk kris och högre arbetslöshet blir mer sannolik än inte. Kommer Administrationen besitta kraften att driva igenom ett 500+ miljarder dollar paket för utgifter? Detta vet vi icke förrän vi har nått dit, och transportsträckan är för tillfället inget annat än en Via Dolorosa på väg mot Skallebacken. Fed väntar uppenbarligen in Kongressvalet innan de annonserar att portarna för QE2 står vidöppna. Om man inte överväger en ändring på den punkten, och släpper loss den steriliserade flottan blir den omgående monetiserad och det slår snabbt på inflationen. Går företagen sedan ut och spenderar de 3 biljoner dollar som står till buds? En del med säkerhet, men den urtappade andan och osäkerheten talar för att försiktighet tar över. Såvida inte de hotas till att spendera dem av den nya polisstaten USA. Regimen fortsätter att publicera båg siffror, och verkar fortsätta på den vägen, även om allt fler professionella aktörer till slut har sett igenom deras 3-korts Monte spel. Vänta tills de verkliga ISM siffrorna dyker upp för September, efter Augustis blatant skruvade statistik. All senare statistik ligger vid låga punkter som inte har setts till på ett och ett halvt år, inklusiva ATA´s truck tonnage index som föll med 2.8%. Om det fanns en återhämtning någonstans så var det definitivt inte i ekonomin, siffrorna säger att köparna är deprimerade. QE1 politiken tog ekonomin sidledes i 18 månader med effekten att Hormel Fed tredubblade sin balansräkning, vilket inte inskärper särskilt mycket tro till något mirakulöst från ett QE2.  2/3 av konsumenterna anser att ekonomin kommer att bli dålig, och blott 25% förhåller sig positiva. Det är en fråga om att det generella medvetandet inte förstår vad som egentligen pågår, samtidigt som ”ledarskapet” inte fungerar.

Kina och i viss mån Japan verkar bli ledande gestalter i det nya valutakriget. Som en konsekvens av detta dumpade Fed på Tisdag en större än väntad summa av 5.19 miljarder dollar på POMO och Dow steg pliktskyldigt med 193 punkter. På detta vis har Fed agerat ut QE2 sedan Juni för att lyfta marknaden, och över dessa fyra månader har ekonomin inte presterat mycket, i vad som har sett ut som en långsam uttoning. Fördelen för kullisspelarna är att de mer lättfogliga Demokraterna kanske hålls lättare i sätet och undviker att betala kalaset för ett nytt gäng kongressledamöter. Korrelationen mellan en stark aktiemarknad och politisk frändskap är normalt sett stark, då det får folk att glömma bort det trista när deras egna intäkter stiger. Fed, Skattkammaren, Administrationen och Senaten är i ett tillstånd av defensivt självbevarande, och detta kan bli en del av en October Surprise: att ett Dow magiskt hoppar till 11,700 eller 14,200 på index…om en mäktig finansiell frisör på Wall Street ser det som en fördel kan de rigga marknaderna därefter – även om den toppen bara varar en kort tid, för att sedan röra sig mot den bottenlösa avgrunden. Om detta sker inom perioden kan man lugnt utgå ifrån att det är ett försök att behålla inmutade spelare i kongressen, för annars är chansen betydande att Republikanerna tar majoriteten i båda husen och kongressen. Under tiden går ekonomin på den tunnaste av linor och kan snabbt krascha in i en veritabel mardröm. Men kollapsen blir en jackpot för världsordningsfolket och superfinansen. Som ”Cato” Kissinger brukar säga…’det är inte bara en kris, det är en möjlighet…att skapa en ny världsordning’

Det är alltid relevant att jämföra med historien, som år 1931 när både Fed och NY Fed ökade kredit samt furiöst skar ned räntorna – så som man har gjort även nu – tills guldet började resa sig globalt till hösten 1931. Senare under 1936, under Smoot-Jawley motionen, var jänkarna förmögna att monetisera skuld, precis som de har gjort fram till idag, ända tills obligationsmarknaden reverserade 1936. Eftersom scenerna ser ut som spegelbilder så är detta den observerade trenden, men med ett annat tempo, och en mycket mera komplex terräng internationellt sett. Många investerare söker påskina att även om USA går ned på knäna, så kommer resten av världen att kunna tåga vidare. Detta är inte vår uppfattning. Om USA går ned på det viset vi ser att det är på väg att göra just nu, kommer det ta världen med sig. Den reverserade hävstångseffekten i matrisen kan visa sig bli totalt förödande.

I förbigående, medan superfinansen tryckte in depressions bedrägeriet  i USA under 1930 talet, försökte elitisterna faktiskt trycka in en fascist regering i Amerika, med snarlika tendenser till den som sågs i Tyskland. Vi talar om de krafter som finansierade det tredje rikets uppgång och upprustning. Vår observation är att dessa krafter inte är särskilt annorlunda idag, de demonstrerar en upprepning av liknande ränker och smiden för makt och underkastelse, och kaos är kataklysmen för att rita om kartan, så som de vill ha den – för ett par av världens största privata bank och finans dynastier.

Nu när USA har en ekonomi där familjer shoppar först när socialt stöd eller matkuponger ges, blir lägre konsumtion resultatet. Och vad händer när välfärden förintas? Tomma magar skriker efter revolution. Minns, det finns ingen begränsning för hur länge räntor kan falla. Personliga disponibla inkomster må ha stigit med 0.5%, men 70% av det var en stor retroaktiv nöd-utbetalning av ”jobblösa försäkringar”, vilket tryckte upp inkomsterna 1.6%, eller med 35 miljarder dollar. Således så skulle konsumtionen ha legat på 0,1% och inte 0.4% utan denna extraordinära rörelse. Men den diskrepransen talar varken den amerikanska regimen eller Wall Street om. Det säger i krassa ordalag att det inte finns någon återhämtning i sikte. Är det inte missmodigt för marknaden att notera att staten står för 20% av den disponibla inkomsten? Det betyder att 50% av den så kallade återhämtningen sedan 2009 var statistiska steroider som ett resultat av stimulanserna. Till och med bilförsäljningens ökning i September blev övervärderad på grund av Arbetarklassens Dag. Försäljningen borde snarare vara 50% högre med tanke på de låga finansieringskostnaderna och det samma gäller bostadsmarknaden – men det händer helt enkelt inte. Hushållens skulder är således för betungande för att medföra ökat spenderande. Bara en 1/3 av konsumentens uppblåsta hävstång har gått ur, så det finns åtminstone 6 biljoner dollar kvar att spamma av.  Det är anledningen till att skurkbolaget Goldman Sachs chefsekonom har tvingats medge att sakerna ligger illa till, illa till. Mitt i bland detta fortsätter FICO´s betyg att falla till bara 47%  havande acceptabel kreditvärdighet. Den tekniska orsaken på det här planet är all tidigare statlig intervention och stimulanser. När man har satt sig med kartellens riktlinjer en gång, kommer man inte ur dem så lätt, så den amerikanska ekonomin  fångad mellan djävulen och havet: om inte QE2 – att döda dollarn – påförs, kommer ekonomin att kollapsa i en depression som inte kan döljas av propaganda maskinen.

Vi ser ingen studs eller support för dollarn på USDX förrän den går in i 74-75 zonen, vilket vi förutspådde här på bloggen för fyra månader sedan. Uppåtrörelsen av Euron och de andra fem valutorna kommer att tappa ångan så snart den ekonomiska kontraktionen påbörjas igen. Fördelarna med den billiga Euron är över för nu. Gå inte in i valutakrigen….stå still istället för att förvärra läget än mer, avfyra inga skott. Minns att Euronzonen är belamrad med problem för överskådlig framtid, och kommer generellt att möta UK och USA i svårighetsgrader. Stöd Tyskland i att fäkta bort IMF, de kommer att försöka rota sig i EU med Satan vid rodret. De står alldeles för ensamma i den fighten, precis som de gjorde när man skulle banna naken blankning med mera. Övriga EU uppvisar traditionell ledarlöshet, skriande kompetensbrist och en dysfunktionell byråkrati. Tyskland leder inte bara den ekonomi som finns kvar i EU, de är den enda spelare som i någon mån söker gå emot konventioner som De Stora kastar på blädderläpparna. Tyskland är inte tillräckligt starka, eller enade, i att besegra dem allena, men om den bättre delen av unionen framgångsrikt gör gemensam sak med de Tyskar som ser det egentliga problemet, kan friheter etableras. Och prioriteten är att sparka ut spelarna bakom Fed, WB/IMF, BIS – monoliterna – ur Europa, som dess värre har bundit ECB till sin agenda. Rensa ut denna all denna finansiella ohyra så kan renässansen komma tillbaka snabbare. Det är ett krig om frihet. Om vi vore så klartänkta som Tyskland borde vara, skulle vi säga ”auf wiedersehen lard!”. Det är exakt samma kriminella ligister som ligger bakom Federal Reserve, de som har designat kollapsen, som IMF et al, så varför någon frivilligt skulle ge dem mandat och diktat, att ta lån och råd ifrån Romare Nero, är helt obegripligt. Inse att den transnationella finanseliten har mutat in hela FN apparaten, för det är skalbolaget – trusten – för deras vision om en ny världsordning.  Titta på trusterna, skåda ägarna genom trådarna.

Tills vidare fortsätter valutakriget utan pardon och man bör icke vägledas av IMF i affärerna. Att byta beslutsfattare på IMF stolarna är meningslöst, det finns ingen som kan ta sig an superägarnas agenda, glöm det, monoliterna kontrollerar sina skapelser till 100%, och det finns ingen individ eller grupp som kan ändra på det innefrån eller utifrån. Det finns bara en väg och det är att göra sig av med dem helt och hållet. ”Dem” inkluderar för övrigt alla andra proxy banker och fonder som den subversiva eliten kan sparka igång på nolltid.  Samtidigt pushar USA subtilit in QE2 via repo marknaden, när andra nationer sänker deras räntesatser. Handelsbarriärer reses redan på Kinesiska varor och Kina har backat en bit. Oundvikligen kommer problemen att förstoras och leda till att officiella barriärer reses. Feds styrelseordförande sade nyligen att han stödjer mer expansion av Feds balansräkning och det kan bara innebära att tillgången på dollar kommer att öka. Det enkla steget, istället för att fortsätta denna ekonomiska fars, är att officiellt deklarera tariffer, som inkluderar en kalkylering på valutornas värden. Men som ett resultat av att finansen avser att fortsätta krossa ekonomin stiger guld och andra ädelmetaller utan hämning. Valutorna är till skillnad från dessa tillgångar belamrade med skulder, förpliktelser, hävstångssjuka, förvånade experter, dåliga prospekt, politiska vanföreställningar och tomma löften som dessutom ändrar sig från dag till dag. Kvantitativa lättnader adderar inte till hushållens tillgångar, det orsakar inflation och högre priser, vilket jänkarna redan observerar. Med den fortsatta politiken, vilken går ut på att göra som De Stora vill och säger, de som orsakar problemen inter alia, samt att lösa ut deras ligister och agenter i bank och finansvärlden, så syns blott bittra tider kvar, med arbetslöshetens utveckling i USA som barometer på detta. Över den kommande perioden ser vi en ökning på 1% till, dryga 23 %, som de facto är arbetslösa i USA. Och för detta problem, på fundamental nivå, finns ingen plan eller särskild aktivitet från regimen.

Den 21 September öppnade den Italienska, officiella, polisen upp en utredning beträffande två transaktioner till Istituto Opere di Religione (IOR), Vatikanen’s bank, vilket kommer vid en jobbig tidpunkt för Holy See. Sedan årets början, har påvedömet i hemlighet förhandlat om slutet på dess status som ett skatteparadis. Monsignor Antonio Filipazzi, en diplomat från den andra sektionen hos Curia, Vatikanens egna utrikesminsterium, för befälet i dessa känsliga förhandlingar.

Flankad av två överhuvuden hos IOR, Ettore Gotti Tedeschi och Paolo Cipriani, träffade Filipazzi vid två tillfällen denna sommar OECD’s Centre for Tax Policy and Administration, som drar upp en ”grå lista” över länder som har en slapp attityd gentemot skattflykt. Vatikanen står på listan men vill bort från den. Mgr. Filipazzi förde även diskussioner med Financial Action Task Force (FATF), en internationell organisation som sades vara till för att bekämpa tvätt av pengar och medel. Filipazzi’s mission har mötts med betydande reservation från Vatikanens sida via deras diplomater. Somliga räds att Holy See berövas sin avskildhet genom att, till exempel, utelämna ett antal numrerade bankkonton hos IOR…..

/a-vicious-smile/lw

Superfinansen trycker på alla tillgängliga blädderläppar, helt enligt tågtabellen, för att föra nationerna ur sitt styre, så att man kan etablera en superstat under finansens effektiva diktat. Obama och Trichet har ålagts att se till att överstatliga skatter införs, nya överstatliga regleringar för att hjälpa dem som planerade finansiella kaoset till att börja med att förinta nationens förstånd, och ta över kontrollen. En vämjelig process av terrorbalans som visar vilka lättstyrda nicke-dockor som säljer ut gränserna av deras uppdrag, och tar instruktioner från särskilda intressen.

Senast bland NWO pupporna att vädra sina totalitära drömmar är trojanen Herman ”cheapside” Von Rompuy som vill ha en ny mekanism att forcera sanktioner emot medlemsstater som lånar för mycket. Jaha…allright…det är trots allt bara tre, fyra medlemsländer som för tillfället möter EU´s skuld och underskottsregler. Det som uppvisar NWO flaggan är den alarmerande mekanism som Mr Rumpnisse avser att använda:

”Whenever possible, decision-making rules on sanctions should be more automatic and based on a reverse majority rule, implying a Commission proposal is adopted unless rejected by the Council.”

Reverse majority rule? Motsatt majoritetsregel? Är det någon annan som har genomlidit texten till Lissabonfördraget och kan uppvisa en sådan procedur? Den som hittar någon i Bryssel (Lilla Moskva) som har hört talas om att denna regel existerar kan ju alltid kontakta väljarkåren för vidare korrekturläsning.

Så här kommer en innovation som skulle skifta bort makt från nationernas säten till Kommisionen, och vilket påvisar en frågeställning av större implikationer, men som samtidigt saknar laglig bas.

Är det helt enkelt så att EU - åter igen – hittar på nya regler allt eftersom vädret ändras?

Redan när denna blog startade satte vi tonen genom att intensivt skärskåda USA´s utveckling eftersom den är ett ledande motiv för den större bilden. Det är mer komplext att utgå ifrån någon annan aspekt av världsekonomin, som en primär, då det kräver reversibel analys, som ändå studsar tillbaka till Uncle Sam. USA Inc har legat före världen i att sätta ekonomins trender rent tekniskt, eller genom att påverka de som finns,  och det visar sig vara mycket fördelaktigt att analysera USA´s affärer och politik, för att sedan expandera resten av analysen för den stora bilden i världen, med detta som korrelat.

Arbetslösheten stramar åt ekonomin som behöver 125,000 jobb per manad bara för att hålla jämn takt med befolkningsökningen. Kommer Septembers statistik vara lika dålig som Augustis förlust på 54,000 jobb? Situationen har utvecklats i över tre år, där 22 miljoner personer står utan arbete och 10 miljoner i tillägg till det bara arbetar på deltid. En ekvation som gör en riktig återhämtning svårartad. Betalningar på bostadslån och kreditkort faller överallt samtidigt som insolvens och utmätningar accelererar. Som sådan är konditionen redan sämre än på 1930-talet, i obalansen mellan välfärdsberoende, matkuponger, census arbete, och arbetslöshetsförsäkringar. Det måste dock understrykas att de utgifter som har transcenderat det sociala skyddsnätet, har nästan uteslutande kastats på den finansiella sektorn och transnationella konglomerat, inte på publikum och entreprenörerna.  De som åkallar ett nytt WPA, ett program ur Roosevelts New Deal, tar inte hänsyn till hela 1930 talets historia. 1939 låg arbetslösheten på 17.2 % och 1940 var den nere på 16.4%, från en hög på 25%. Det säger att man, efter att ha ökat utgifterna med 45% från 1935 till 1940, bara skapade marginella ökningar av anställningar, och hade det inte varit för kriget, ja vem vet vad som egentligen hade blivit resultatet vid 1942. Således talar det för att Keynes metoder att finansiera problem med att trycka pengar ex nihilo, utan motsvarande uppbackning i produktion och efterfrågan, inte är en riktig korrektion och avhjälper inget strukturproblem.

Det finns lite riktig politisk vilja att ändra på detta för över 80% av Huset och Senaten tar order från Wall Street, bankirer och transnationella agenter. En orsak till varför så lite konstruktivt har gjorts sedan kollapserna 2007/08 står att finna i denna sanning. De intressen som har mutat in politiken är så pass starka att de lyckas styra alla större beslut i den riktning de vill se, och om inget ändrar på detta efter November valet, så accelererar dödståget.

Från en rent politisk synpunkt skulle Republikanerna i stort sett göra samma sak som Demokraterna gör, eftersom de influeras lika framgångsrikt av samma intressen. Eftersom det lilla de åstadkommer inte förbättrar något hoppar Demokraterna av i rask takt, senast med den råbarkade Rahm Emmanuel, som blev tämligen mjuk och nollad till slut. Dessa politiker kommer in i en god positiv vinnaranda, men maskineriet krossar effektivt alla ego trippar, och låter dem veta att det finns mer krafter i världen än bara regeringens sponsrade hejare.

Affärssektorn säger inte så mycket samtidigt som de säger upp miljoner med arbetare för att förbättra vinsterna, så att aktier stiger, optioner och bonusar kan kasseras in. Incitament till att eskalera krig och ockupationer ökar exponentiellt i takt med att underskotten ökar, skulder stiger och intäkter faller.

Det ger lite incitament för stora företag att expandera och skapa jobb. Eftersom staten växer istället för den privata sektorn så ökar legislaturen, av den onödiga byråkratiska sorten, som tar lite extra kål på den amerikanska entreprenörsandan, vilket många klagar på med intensitet. Vi har sagt det förr, och vi säger det igen, USA genomgår en socialisering med fascistiska övertoner, och det är ingen plötslig manöver, det är…new world order. Investerare vill inte investera i vad de uppfattar som en fientlig terräng. Det har föranlett en utveckling där företag nu vill leva på välfärd, eftersom de ser hur staten går i maskopi med Wall Street via skattesedeln. Man vill ha bidrag och eftergifter eftersom marknaden är döende och allt har blivit dyrare. Korporativ välfärd…en antites till den ursprungliga amerikanska doktrinen. Man har t ex placerat 1.6 biljoner dollar offshore för att slippa amerikansk beskattning, en typisk globalistisk manöver.

Denna bidragsmekanism erbjuder en offset av de bidrag som erbjuds i andra länder, likt manipulationen av valutor för att nå fördelar, vilket har pågått i flera år, därför att slutresultatet var uppköp av Amerikanska Säkerheter och Värdepapper, samt lägre priser på importerade varor för att möta inflationen på nedsidan.

Svar på bidrag, tricks och manipulation är tariffer på varor och tjänster, samt ett periodiserat index av valutorna. Det tar bort roten till valutakrigen och dess konsekvenser, men detta är inte vad superfinansen vill. IMF ”varnar” för A och B, men IMF´s storägare spelar ett dubbelspel i exakta beräkningar, så kriget mellan valutor är blott en del av finanselitens modus operandi, som de själva har propagerat genom kulisserna. Målet för superfinansen är att ersätta valutorna med en global valuta. Det kan ske stegvis via SDR eller genom att försöka regionalisera vissa större valutor, eller i en kombination, och rockaden är ett ursprungligt huvudmål för den så kallade new world order/världsregerings doktrinen.

Obama administrationen har genomdrivit politik som bara är en förlängning av den förra; krig, räddningspaket och stimulanser. Allt fler amerikaner kallar Ben Bernanke, President på Federal Reserve, för Antikrist, vilket företag som Costco har nappat på och numera erbjuder Apokalypsens matpaket; ”your premier source for food storage and emergency preparedness planning”, i ett USA där levnadsstandarden sjunker i realtid till takten av förlorad köpkraft, och de få som ökar sin rikedom, gör det på skattebetalarens bekostnad. Nollränteläget straffar sparare och driver fler och fler till att bli beroende av staten. Man räddade finansbolag under krisen, de som orsakade problemen till att börja med, inte ekonomin, och det visar tydligt vem som egentligen fattar besluten. Det sociala skyddsnätet var tänkt som en temporär transition för extraordinärt utsatta, inte som en permanent lösning som skulle vara år ut och år in.  Vem tror att investeringar ökar under dessa premisser?

För tillfället har aktie och obligations marknaderna stigit, som en direkt konsekvens av den manipulation som Amerikanska Skattkammaren, Fed, Eliten och PPT är engagerade i. Men det kan inte pågå i all evighet, vilket allt fler inser, så guld och ädelmetallerna fortsätter att stiga trots dessa ryck. Zombie media, som mest har jobbat åt ormlika hedgefonder, försöker skriva om detta faktum på tusen sätt men lyckas bara se ut som en klåpare. Hävstången kommer att vara dödlig de närmaste åren.

Obama regimen verkar återställa Bush´s skattelättnader och det är tveksamt om det skulle hjälpa en fallande marknad satt i ett skruvstäd. Man kan inte köra in en traktormotor i en Chevrolet och tro att det blir en traktor – eller en Chevrolet. Men regimen fångad av siffrornas realitet, kämpar desperat efter lösningar, förutom att acceptera den egentliga lösningen, för den vågar ingen röra, av de få som faktiskt begriper finansens kataklystiska spel. 650 miljarder dollar till vill de ha för utgifter, istället för att skära 300 miljarder dollar, vilket verkligheten skulle mena. Vad skulle då rädda dagen förutom ännu ett krig? Men allt fler är uppmärksamma på den problematiken ibland publikum.

Fed kommer inte att leva för evigt, så antagligen förbereder sig kartellen på att offra Fed på ett vis som tillfredsställer publikums vrål efter blod, och om inte den tvisten kan synkroniseras med skapelsen av en ny världsbank och världsvaluta, kommer man antagligen att upprepa tricket som påfördes Bank Of England, när den centralbanken nationaliserades. De privata ägarna försvann inte genom nationaliseringen av BoE, de flyttade bara till trusterna där tillgångarna finns, så BOE är bara ännu ett ”bolag-inom-bolag” hopkok. Så tillgångarna kan inte stå att finnas inom själva entiteten BOE, utan att man passerar truster och fonder däremellan, där de gamla privata finans-monoliterna kvarstår som ”trustees”.

Över de närmaste åren påförs de nya skatter som låg inom hälsoreformen, 16 till antalet. De flesta som röstade igenom förslaget hade knappt läst igenom den. Det ser ut som en socialisering av medicinen till ytan men det är mer en fascistoid sak, som ger mer makt till de privata försäkringsbolagen, vilka satte tonen och ramen för hela reformen. Så ur regeringens synvinkel var reformen mest en manchurisk skattekälla och för industrin en välkommen konsolidering av deras privata intressen och makt. Undersökningar visar att 20-25% av de professionellt verksamma skulle vilja dra sig tillbaka eller flytta utomlands, vilket talar för fortsatt ökande arbetslöshet mer än något annat, samtidigt som varslen steg i September med 7%,

Om man inte ändrar på politiken stiger både skatter och arbetslöshet exponentiellt och kraftigt, vilket förvisso ger new world order staben en anledning att socialisera systemen på det gamla maktfullkomliga viset. För new world order agendan, som både Bush Sr och Henry Kissinger har ikoniserat, är inget annat än en socialiserad ordning under diktat av ägarintressen genom bank och superfinansen. Hur de skall åstadkomma slutmålet i USA utan att droga ned större delen av befolkningen är dock svårt att förstå.

Under tiden så befinner sig amerikanska förvärvsarbetare i ett läge där de inte kan dra sig tillbaka därför att besparingarna inte ger något, skatter höjs och regleringar ökar lavinartat, med en krympande privat sektor. Problematiken kommer att skapa en stor svart marknad, vilket är anledningen till att staten vill skärpa sin kontroll av inkomster och tillgångar. Många är inte medvetna om att mer än 35% av alla privatpersoner och företag antingen rapporterar undermåliga intäktsuppgifter, eller rapporterar inte alls, en siffra som växer snabbt och lär fortsätta att göra så. De som fortfarande är produktiva skruvas åt hårt av omständigheterna och om inte den utvecklingen vänder, så är revolution av något slag att vänta. Amerikanarna är inte villiga att leva med skyhöga skatter, det vet vi sedan länge, och det kritiska problemet med den korporativa socialiseringen är att den inte är beställd av folket, som iakttar en ordning som inte representerar deras vilja, utan införs av en stab parasiter. Folket minns något annat, och det är vad de kommer att vilja ha tillbaka. Man vet, eller är övertygad om att regeringen döljer hur mycket som försvann via TARP, och utgår ifrån att den kanalen alltid ska stå öppen för bankirerna när de önskar mera skattepengar.

Experterna försöker, som vanligt, rikta uppmärksamheten på nonsens och retorisk hetluft, vilket kommer att ställa dem ”överraskade” på huvudet igen. Om det inte vore för en 30% ökning i auto sektorn – tillkommen genom GM´s nyintroduktion på aktiemarknaden – skulle siffrorna ha varit annorlunda. Detta bådar icke väl för fjärde kvartalet, med tanke på lägre orderingång och backloggar. Tillväxten i försäljning lär erbjuda 0.7% till 0.9% i bästa fall.

Experterna letar efter en 14% förtjänst på S&P, ned från 36% förra året, och det ser definitivt ut som fartreduktion. Marmelad ger mer än S&P. Hur många arbetare måste sägas upp för att nå målet? Det skulle lägga BNP vid 1-1/2% i bästa fall, och upp emot 1% av det är baksmälla från stimulanspaketen. Inte särskilt uppmuntrande.

Som synes så avslöjar Fed´s dröjsmål i att nyttja mera kvantitativa lättnader, QE2, omedelbart hur illa det ligger till under ytan, och påvisar att de kan inte hålla skenet uppe i samma ordning utan att trycka minst 2.5 nya biljoner dollar till i stimulanser, och detta sorts stadie blir då ingen hit för korporativa vinster.

Utan radikal stimulans finns ingen chans för 6% BNP i tillväxt, snarare spikas den då vid 1-1/2% ned till ½%. Även om stimulans påförs är det en kraftansträngning att ens nå 3% i tillväxt av BNP. Med stimulans får man även över 5% i inflation, vilket i reella termer blir 14%. Hur länge kan företagens Amerika skära ned på utgifter och arbetskraft? Knepigt att kvantifiera, men efter tre år av den varan borde det bli svårt.

Fastighetsmarknaden fortsätter sin svanesång, Juli var svagt och det är vanligen en av de bästa månaderna på året. Medium priser på hem föll i Augusti med 0.6%, vid en lägsta notering över 7 månader. Ingen vet egentligen hur inventarierna är ställda eftersom långivarna har skugglika redovisningar idag. Officiellt är det 11.6 månader, fyra månader är normalt, och det kan mycket väl ligga på 18 månader, kanske mer. Vi väntar oss till att börja med ett fall på 10 till 20 procent på hempriserna nästa år. Och de siffrorna förvärras av subprime och ALT-A lån som nyligen har skrivits för att hålla marknaden vid liv.

Många väntar sig att Republikaner tar över många säten i November valet och om så sker så blir Obama en lame-duck President.

Ett av fenomenen på obligationsmarknaden är att skiftet ut ur aktier över det senaste året har nästan helt fallit till kortfristiga papper med mindre än 1% avkastning. Officiellt ligger inflationen på 1.6% men vi köper inget annat än 7%. Vad tänker investerarna på? Till och med aktiefonder står 25% i obligationer. Detta är naturligtvis ovanligt, särskilt med tanke på en fallande dollar. När kommer obligationsbubblan spricka, och när kommer räntorna att stiga? Svårt fall……..men vi vill absolut inte vara där när det smäller. Vi föredrar stabilitet befriad från spekulativa chimärer i dessa tider som kommer, och det är framför allt ädelmetaller men för diversifieringens skull även vissa bas och råvaror.

Affärsmedia i världen har stått negativa eller förundrade över guldets resa till toppen, och många kanaler fortsätter i den andan. Låt dem hållas för all del, för den stabila trenden i att de nästan alltid har fel stödjer analysen i övrigt. När detta skrivs står guldet i 1,339 dollar och det syns ingen topp i sikte härifrån. Och detta TROTS intensiva nakna blankningar, somliga vid 45 mot 1, på LBMA, Comex och aktier. Stora förluster tas upp av kommersiella spelare, blankare och amerikanska staten, vilka har laddstakat bedrägeriet i många år.  Icke att förglömma är att silver handlas vid 22.72 dollar i en teknisk breakout. Det blir inte bättre än så här för den långa sidan. Bubblisterna försöker skrämma publikum till att investera i nonsens och hävstångs träsket genom att få alla att tro att guld och silver kommer att kollapsa nu. Vi tar inte dem på allvar, ingen borde göra det, men vi noterar att Lousie Yamada, som har vissa meriter i sina tekniska förutsägelser, säger att guld inte blir en bubbla förrän det når 5,200 dollar per uns. Med nuvarande takt av inflation ställer det guldet i 7,700 dollar per uns. Det talar bara för att silver ska till högre höjder med, men det är svårare att sia om tekniskt sett idag exakt till vilken sfär.

Vi avslutar dagens guldpläterade sändning, ibland Rhizopoda, med att nynna; a wop ba be luba a wop bam leeeee…….

Tiden uppvisar en cynisk stunt att skrämma arga Amerikaner till att placera deras förtroende hos regeringen igen.

Etablissemangets media ger full eskortservice till annonseringarna från Amerikanska och Europeiska myndigheter som säger att flygplats lobbys är måltavlor för terror-attacker i vad som ser ut som en återanvänd skrattretande incident från 2007, där två sinnessjuka individer satte eld på en jeep utanför Glasgow flygplats, en icke-händelse som myndigheter reste till skyarna i en lokal hysteri, i paritet med rådande.

Är detta en aspekt av den väntade October Surprise som nu har anlänt? En cynisk ploj för att skrämma människor till att lita till sina regeringar, genom att vifta över hela världen med finansmännens favorit spöke, den bästa fiende pengar kan köpa?

“Bland de möjliga målen i de misstänkta Europeiska terror objekten ingår okontrollerade områden på minst fem större Europeiska flyplatser”, sade polismyndighetens officiella talesman til ABC News. Myndigheter tror att terror team förbereder sig för att installera en kommando liknande attack innehållande små enheter och små eldvapen modellerat efter Mumbai attacken för två år sedan.” ABC News

Endast en imbecill går på det plågsamt genomskinliga skvalet. Konstanta referenser till Mumbai attacken, transport hubbar, flygplats lobbys och andra ”mjuka mål” chatter tillhandahåller en hyfsat klar indikation till vem som ligger bakom denna psykologisk räd för att ta kontroll över folkmedvetandet genom hot, på det vis vi har sett den senaste veckan.

Det framgick sedermera, mer eller mindre tydligt, att en av de som låg bakom planeringen av Mumbai massakern var CIA agenten David Headly, vilket påbjuder att konstanta referenser till just denna attack framstår som ett direkt hot. Under 60, 70 och 80-talen spelade CIA en nyckelroll i Operation Gladio, ett program bestående av false flag terror attacker på mjuka mål, som var utformade för att demonisera politisk opposition och att ”tvinga folket att vända sig till staten för att efterfråga bättre säkerhet”, enligt vittnesbörd från Gladio agenten Vincenzo Vinciguerra.

År 2000, fann en utredning av Italienska Senaten att 1980´s bombning av tåg i Bologna, vilket tog livet av 85 människor, utfördes av ”män inom Italienska statliga institutioner…men kopplade till strukturer hos USA´s intelligentia”.

Trenden är envis och sager att med detta försök att ”tvinga folket att vända sig till staten för att efterfråga bättre säkerhet”, så avser sittande amerikansk regering att bromsa upp oppositionella krafter, som t ex Rand Paul och Tea Party Rörelsen, vars kampanjer går ut på att vända sig bort från staten och åter stifta makten hos individen. Att manipulera opinion genom terror fungerade för Republikanerna 2004, men inte lika väl för Demokraterna 2010 om de tror att detta hot blir en avgörande faktor till deras fördel.

Hotet av flygplats lobbys är ännu en avslöjande propaganda list. Senaste detta skedde var sommaren 2007, när två amatörer med mentala utmaningar, som kallades för ”Krazy Klown Jihadiis” av bomb experter, satte av eld på bensin utanför Glasgow flygplats i ett patetiskt försök att iscensätta en terror attack.

Trots att folk som förre ScotlandYard detektiven John O’Connor beskrev attacken som ”hopplös”, ”inkompetent”, ”skrattretande” emedan andra kallade den för ”slapstick idioti”, reagerade massmedia som de gör nu, genom att ge företräde till Terror Anden så fort han åkallas. Det är mer intressant att notera vilka övriga regimer i världen som dansar efter den enfaldiga ormtjusaren och underhåller hysterin, som om de låg på alla fyra och bad om mera, för att de skulle vara så lobotomerat informerade är helt enkelt svårt att tro.

Vi ska inte glömma att media och regeringar har misskrediterats om och om igen för deras korrupta medverkan att propagera nonsens till terror varningar, utformade för att manipulera politik, val och att skrämma publikum till slavläge. Homeland Security chefen Tom Ridge medgav att DHS skulle använda fejkade terror varningar en kort tid innan val för att influera utkomsten under Bush eran, och vi kan bara konstatera att Obama administrationen upprepar trenden.

Att det är troligare att Du dör idag av jordnötsallergi än en terror attack publiceras inte lika vidlyftigt dramtiserat.

Ohio Universitetets John Mueller konkluderar i en rapport, A False Sense Of Security, ”All uppmärksamhet till trots, orsakar terrorism ganska lite skada och troligheten att någon individ blir ett offer för den är på de flesta ställen mikroskopisk”.

Men det blodlösa sensationalist media, som numer bara tas på allvar av folket som bor under trappan,  de hederbefriade myndigheter som opportunt hakar på propagandan, och de saliverande experter som plågar rummet med profitabla anti-terror verksamheter, hörsammar behovet att föda monstret och exploaterar varje form av värdighet och reson, tills ingen återstår.

Terrorism kan bara vara effektiv om dessa relativt mindre våldsdåd ges orimliga proportioner i uppmärksamhet och stämning, och  blåses upp artificiellt till den nivå att det faktiskt påverkar val och beteenden, när frihet har ersatts av rädsla och hotbilder.

Eftersom detta är själva definitionen av terrorism, så kan dessa bedrövliga postulat bara bekräfta att terroristerna redan har vunnit och att deras seger säkrades med entusiasm från regeringar och media

“Auktoriteter har upptäckt en dramatisk ökning av online chatter bland jihad anhängares websajter förra veckan, i vad experter tror kan vara andra terrorister som går samman i förväntan om terror attack planer i Europa och hoppas engagera sig i framtida komplotter”, rapporterar ABC News.

Tack, nu kan vi faktiskt diskvalificera världens säkerhetstjänster en masse med hjälp av denna helt absurda nonsens propå om hotbilder, ty de som inte själva är aktiva terrorister är alltså tappade bakom flötet, eller i maskopi med agendan. Vem som helst kan logga in på nätet och skriva vad som helst, och en sådan exercis har nu satt världen i förhöjd beredskap. Noterat.

Påföljande FBI´s räder mot anti-krigs aktivister förra veckan, är det tydligt att Obama administrationen nu ser deras motståndare i både de på vänstern som övergav Obama efter hans fortsätta och upptrappade Bush krig, och de på högern som har svurit att motstå den oupphörliga marschen av etatism. Troligtvis motsvarar detta 70-80 procent av de politiskt aktiva Amerikaner som nu kallas för ”inrikes terrorister” av deras egen regering. Minns att Department Of Defense, DOD, såg på lagliga former av protest som en ”terrorism på låg nivå”. Som vi har sett från MIAC rapporten, spionfallet i Pennsylvania, och en drös med andra på senare år, så har den federala regeringen definierat nästan vilket material som helst som är regimkritiskt som ”terrorist propaganda”.

Konservativa som har avfärdat stats-sponsrad terror som en uppfinning av uttråkade människor bör snarast göra en snabb koll av historien, med alla dess Northwoods, Gladios, 9/11 etc eftersom signalerna antyder att Obama regimen är lika kapabel som någon annan att iscensätta ”false-flag”attacker och använda det för sina egna och transnationella intressens skull, precis som Bill Clinton exloaterade den FBI regisserade OKC bombningen på 90-talet.

Det var bara två månader sedan som Clintons förre rådgivare, Robert Shapiro, skrev i Financial Times, att det enda som kunde rädda Obama´s försvagade grepp om makten var en terror attack på nivå av Oklaholma City eller 9/11.

Medan terror varningarna må vara förstulna, låt oss dock icke föranleda någon att tro att någon av rang i denna regim, eller vad som nu finns kvar av den, inte skulle vara beredda att ta till desperata åtgärder för att neutralisera sin egen inkompetens och vanmakt. Bara så att Terroristen får ett erkännande där den bäst behövs.

I övrigt skriver vi: noterat.

Margaret Mead förättade en omfattande studie av Tysk och Japansk befolkning, under manteln av Tavistock Institutet [vilka ursprungligen skapade OSS, som sedan transformerades till att bli CIA], av hur man reagerade på stress orsakat av flygräder och bombangrepp. Irving Janis var biträdande professor på projektet som övervakades av Dr John Rawlings Reese. Resultaten lämnades över till Amerikanska FEMA och visade sig ha tydligt inflytande över den policy som FEMA senare införde. Janis använde sedermera resultaten i en bok som han senare skrev, Air War And Stress.  Janis hade nått en väldigt simpel konklusion: Simulera en succession av kriser och manipulera befolkningen i enlighet med metoderna i Dr Kurt Lewin´s tes om terror taktik, så kommer folket göra exakt vad som krävs av dem. Lewin fann att social kontroll på en bred skala kunde uppnås genom att nyttja medias förmåga att postulera betydande hotbilder.

Med tanke på dagens föreställningsvärld som media propagerar väcks det onekligen vissa frågor. Hur har media kvalificerat rasslet kring ”ökat terrorhot” som kablas ut över världen i dagarna med bilder på militärer…som t ex huruvida denna skrämsel t ex må emanera ur false flag baserade psykologiska operationer, och potentiellt spelar särskilda intressen i händerna genom att låta dem nyttja media som en klar propaganda central? På vilket sätt har media ansträngt sig i frågan? Lyssnar man till amerikansk friradio, så nämns begreppet ”false flag terrorist attack” ideligen, så publikum på andra sidan dammen verkar vara uppmärksamma i frågan. Var finns omdömet, analysen och kritiken i dessa braskande löpsedlar?

Världen står inför en djup finansiell avgrund, inte minst USA, och vi vet alla att klappjakt på syndbockar och plötsligt krig är en klassisk manöver som desperata ledare tar till för att distrahera folken ifrån sina tidigare misslyckanden. Hur vet man att det existerar ett ”ökat hot”? Så de vet vilka de är, men de gör inget åt saken utan ”höjer beredskapen” istället? Om de visste att det fanns ett ökat hot vore det väl redan åtgärdat? Det framstår som en reaktionär muppet show för imbeciller till en showbusiness för fula människor. Numera en Internet legend – Aaron Russo – vittnade på videoupptagning kort innan hans bortgång, på samma vis vittnesbörd kan ha en juridisk implikation, om att storfinansens spelare – som han personligen umgicks  med – avsåg underhålla  en värld av terrorism, för deras vidunderliga planer och särintressens skull. Men media i detta hänseende tar ingen hänsyn till sådan vittnesbörd såvida den inte är endimensionell, och utan rim och reson, bara för att upprätthålla en antagen, felaktig och dåligt informerad konvention.  Denna okritiska svartvita PR för terror tycks mena att media lever på sina konspirationsteorier, så som de först förpackas och förmedlas till dem av andra intressen. För de sitter väl med facit i frågan så att ingen dör i onödan?

Storskalig terrorism kräver organisering och medel, sådan verksamhet är inget som ökenråttor kan åstadkomma på egen hand. Likväl så väljer zombie-media att bläddra läpp och tro blint på vad desperata makthavare sänder ut i världen, genom att ogranskat kabla ut propagandan. Det kostar liv. För om terror hoten särskådades med skärpa, skulle dolda agendor tappa det psykologiska övertaget, och det skulle kunna rädda liv.

Att påvisa en sanning är ofta en process, och med hjälp av internet finns idag stora närbaserade rörelser som går djupare i informationsbildningen än vad medias slätstrukna intighet gör. Wikileaks är bara ett yttre exempel på något som är mycket större och djupare. För eftersom vissa skutor nu skakas i grundvalarna, öppnas tidigare tysta munnar och talar in i dessa pararella informationskanaler. Och ju hårdare verkligheten utvecklar sig, desto mer av den varan blir det.

Det råder stor enighet i dessa rörelser, i vår uppfattning, att media ses på med lika vreda ögon som på vilseledde politiska opportunister och finansiella terrorister. Så den dagen sanningen penetrerar dimråden – och det kommer den att göra – kan det mycket väl leda till att media gestalter ombeds bosätta sig i närmsta trädtopp, tillsammans med andra subvertanter.

Låt oss ta ett exempel:

Den 25 April 201o kunde vi läsa att Abu Omar al-Baghdadi, en påstådd Al Qeada ledare hade bekräftats som död:

http://www.dn.se/nyheter/varlden/al-qaida-bekraftar-ledares-dod-1.1083070

DN glömde tydligen påpeka att han redan hade rapporterats som tillfångatagen redan ett år tidigare i 2009;

http://www.timesonline.co.uk/tol/news/world/iraq/article6155579.ece

Och sade givetvis ingenting om att amerikansk militär hade kallat denna man för en fiktiv karaktär 2007:

http://www.nytimes.com/2007/07/18/world/africa/18iht-iraq.4.6718200.html?_r=2

Media fångad i sitt esse? Detta exempel är inget undantag, det är en trend, vilket vi kan se i att terroristen Mustafa Abu al-Yazid dog senast i år enligt DN´s pressrelease den 1 Juni;

http://www.dn.se/nyheter/varlden/site-al-qaidaledaren-al-yazid-dod-1.1114868

…fast världens media kablade annars ut att han var död redan 2008:

http://www.guardian.co.uk/world/2008/aug/13/alqaida.pakistan

Detta är en trend i nonsens eftersom det är två punkter av samma slags nonsens som binds ihop av samma sorts nonsens linje -vilket undantag kan då hävdas? När det gäller rapporteringen av ”terrorism” går media bara på  officiella pressreleaser, och stärker således vaga eller rent chimära bilder genom deras förpuppade ignorans – och den ”lewin-taktiken” blir den riktiga terroristens bästa vän….och han har väldigt mycket pengar, vilket USA´s Department Of Justice vet, men inte ser sig förmögna att göra någonting åt.

Osama Bin Laden, dockteaterns fixbild, var ledare för MAK (Maktab al-Khidamat), en organisation som skapades av ISI på uppdrag av CIA. Man kanaliserade pengar, vapen, och internationellt rekryterade krigare in ett krig som delvis skapades av Jimmy Carter´s säkerhetsrådgivare Zbigniew Brezinski. Osama var nära knuten till Afghanska krigsherrar och ISI puppan Gulbuddin Hekmatyar som koordinerade droghandel åt CIA. På 80-talet träffade Amerikanskt utsända emissarier Osama. CIA betalade Osama för att träna upp militanta gruppen Abu Sayyaf och andra på hans kamp i Afghansistan som CIA hade byggt upp. I New York opererade Osamas MAK den CIA kopplade al-Kifah Refugee Center som var involverade i 1993 års WTC attentat. Amerikanska regeringen skulle senare komma att kalla denna organisation för ett förstadie av al-Qaeda.

Media rapporterade detta i stora drag, här och där, fram till den 11 September 2001, då denna historia upplöstes och knappt nämndes igen. En ny röst skapades av media som målade en ny bild, utan hänsyn till tidigare historia.

För liksom dessa ovan nämnda terrorister rapporteras som döda vartannat år, så rapporterades Osama Bin Laden att ha ”somnat in stilla” som ett resultat av problem av lungorna, 2001. Detta rapporterades bland annat av Fox News http://www.foxnews.com/story/0,2933,41576,00.html

Flera, inklusive FBI, menade därefter att han troligen var död:

http://news.bbc.co.uk/2/hi/south_asia/2135473.stm

http://edition.cnn.com/2002/WORLD/asiapcf/south/01/18/gen.musharraf.binladen/

http://edition.cnn.com/2002/WORLD/asiapcf/central/10/06/karzai.binladen/

http://www.youtube.com/watch?v=UnychOXj9Tg

Lika okritiskt som media håller sig inkonsekvent till sina dagliga psykedeliska uppkastningar, kallat nyheter, så skickade den efterblivna hejarklacksregimen i Sverige trupper till Afghanistan kriget, som under ett decennium skulle leta reda på ungefär 100 man, ett krig lett av världens mäktigaste armé….och låt oss icke förglömma att den svenska beskyddarverksamheten säkerställde en ”fredlig” auktionering av Afghanistans naturresurser, till storfinansens stora glädje – och ett ringa pris – så att konkursbolaget, även känt som USA, har något att betala sina obetalbara skulder med, istället för med hart när värdelösa säkerheter och värdepapper.

Media provocerar en reflektion som misstänker att George Orwell måste ha varit ingen mindre än Jesus Återkomst och Uppståndelse, uppenbarande världens framtid med tämligen exakta detaljer.

Folk är inte nödvändigtvis så korkade som media försöker göra dem, därför tappar traditionell korporativ media i USA t ex dagligen tittare i tusental, till oberoende och kritiskt media, som till exempel prisbelönta Democracy Now, med många flera. En gallup undersökning här visar att media ses på med den största skepsis av amerikaner som alltså fortfarande har en känsla av sunt förnuft, trots zombie-medias generationslånga balsamering av rim och reson. 57% sade att förtroende man har för media är ”mycket ringa eller ingen alls”. Detta är en växande trend i Sverige med, vilket ses på nätets forum. Det positiva är att folk numera tänker själva och ifrågasätter ”experter”, eftersom de ofta visar sig ha fel och förblir ständigt förvånade.

Medias inkompetens kostar liv och ordning, och låter krigshetsande krafter återanvända dessa fantomer för särskilda intressens skull, när det passar dem.

Vänligen skärp Er.

Det råder ingen större tvekan om att makthavarna bakom den amerikanska regeringen är beredda att ta över cirka 6 biljoner dollar i privata pensions planer [jmfr Fitts vittnesbörd]. Department Of Labor tvingas forcera alla IRA och 401K planer in i armarna på feudala monopolist bankirer, som på klassiskt fascistvis påpekar att de vet bättre än både författning och folket, om ”vad som är bra för dig”. Jänkarna kommer då att ”erbjudas” ett utbyte av frukten av deras hårda arbete för en annuitet från staten, som egentligen inte är värt pappret det är tryckt på. Detta scenario har vi talat om en lång tid, men i stort sett ingen annan, man hävdar ”åh, det är ju inget en amerikansk regering skulle göra…”.

Denna regering är i stånd att göra som den vill, appropierad av de transnationella krafterna, då hela den ursprunliga Amerikanska konstutionen är underminerad, man ser bara aspekter av Bill Of Rights som faktiskt påminner om det Amerika som landet per författningen var avsett att vara. Få har till exempel noterat att Wars Resolution Act fortfarande är legislatur sedan 1973, vars effekt blev en rökridå och ett mandat för Amerikas president att författa Executive Orders helt adhoc. Och detta har presidenterna sannerligen gjort på ett vis som i praktiken har tappat den amerikanska individen på många konstitutionella rättigheter, liksom konstitutionen självt. En Executive Order är ett sätt för den Amerikanska Presidenten att stifta lag utan att passera kongressen. 30 dagar efter att den har signerats i det federala registret träder den i kraft, vilket strider emot dem amerikanska konstitutionen som säger att ingen individ kan åberopa en sådan total makt.

EXECUTIVE ORDER 10995 – tar över all kommunikationsmedia

EXECUTIVE ORDER 10997 – tar över all elektrisk kraft, petroleum, gas, bränsle och mineraler.

EXECUTIVE ORDER 10998 – tar över alla resurser av mat och farmar

EXECUTIVE ORDER 10999 – tar över alla medel för transportation, vägkontroller och hamnar

EXECUTIVE ORDER 11000 – tar in alla kallade medborgare till arbetsinsatser under statlig översyn

EXECUTIVE ORDER 11001 – tar över hälso, välfärd och utbildningsfunktioner

EXECUTIVE ORDER 11002 – bemyndigar Postmaster General att registrera alla medborgare i Förenta Staterna.

EXECUTIVE ORDER 11003 – tar över all flygkraft och flygplatser.

EXECUTIVE ORDER 11004 – tar över bostad och finansinstutioner som anses var ”osäkra”. Etablerar nya lokationer för befolkning, omplaceringar av kommuner, och binder nybyggnation för statliga medel.

EXECUTIVE ORDER 11005 – tar över alla tågtransport och järnvägsnät, vattenvägar, och publika förrådsutrymmen.

EXECUTIVE ORDER 11051 – utfärdar ansvar för Office Of Emergency Planning att föra alla dessa order till effekt vid tid av internationell oro – eller vid ekonomisk och finansiell kris.

EXECUTIVE ORDER 11490 – alla dessa ovanstående order är omedelbart aktiverade.

EXECUTIVE ORDER 11649— delar USA in i regioner, som skall kontrolleras av FEMA och dess 50 icke demokratiskt tillsatt officerare. NAFTA och GATT är regionala överenskommelser, som siktar på New World Order, med ”frihandel” som slogan och proxy motiv.

EXECUTIVE ORDER 12919— ett derivata av War Powers Act som tar bort medborgarens rättigheter till privatliv, egendom, kontakt, och till och med rättigheter att tillgå en konstitutionell domstol.

EXECUTIVE ORDER 13233 – tar bort rättigheter att tillgå Presidentens arkiverade handlingar.

EXECUTIVE ORDER 13440 – tar bort samtycke och tillmötesgående av Geneve Konventionerna.

EXECUTIVE ORDER 13292 – ger Vicepresidenten samma rättigheter att hemligstämpla dokument som Presidenten har.

EXECUTIVE ORDER – “Council of Governors.” – tar över de enskilda staterna och minskar deras självbestämmande rätt

EXECUTIVE ORDER – National Prevention, Health Promotion, and Public Health Council – påför en myndighet som ska etablera ”modifierad livsstil och beteeenden”

Detta är bara ett axplock av alla existerande EO´s. Vi ställer frågan: på vilket särskilt vis skiljer sig denna armada av icke-konstitutionella direktiv ifrån den totalitära andemeningen i det kommunistiska manifestet? Well, i fallet av USA hamnar ju tillgångarna till slut som en täkt i den privata bankkartellen, något som skiljer sig lite från manifestet, en machiavellisk social fascism, snarare än social kommunism, även om det ligger vissa fundamentala likheter på teknisk nivå. För även om Marx påför idéen om centralbank, så står det ju inte uttryckligen att den ska vara privat. Que?

Tillbaka till ekonomin. Så i pensionsplans-strategin skulle mindre mängder medel gå till ”R-bonds”, statliga pensionsobligationer, och större summor skulle hanteras av de få smorda. Och det är samma gamla kartell av superfinansens fronter: JP Morgan Chase, Goldman Sachs, Citigroup etc. Skiftet ger dem nära total kontroll över aktie och obligationsmarknaden. Dessa investeringar blir deras ”collatteral”, dvs en tillgång som kan nyttjas som belåningsbas, för staten emot vilka de kan släppa ”R-bonds”. Så fascinerande, tidsresor är möjliga, för det här är ganska likt Tyska 30-talets monopol av marknaden…säg ”oligopol” om man tror fronterna är något annat än en illusion för något ännu större av enhetlig sort. Det giver ett totalt grepp om investeringarna. När detta kan ske vet vi inte, vi kan inte ens garantera att det sker, eftersom luften just nu är hetlevrad och ytterst fuktig, men vi kan lova att en sådan handlingsplan existerar. Väldigt ofta har det visat sig att Argentina har varit en sorts testmark för fascisternas idéer. Att testerna slutade i konkurs och insolvens under sena 1990-talet och tidiga 2000-talet är således logiskt, även om insatserna inte representerar hela orsakskedjan för skalan av problemen de har haft. Det var ett testlopp på insolvens. Om jag vore amerikan torde jag överväga att om möjligt flytta eventuella tillgångar i privata pensionsplaner till annnt håll, bort ifrån statens armar, och de som bor i USA har nu tre månader kvar att fasa ut sina planer, helt eller delvis.

Den manchuriska kandidaten Obama, som ryktas vara Amerikas President, kommer att delta vid ett toppmöte i FN i nästa vecka där han är beordrad av de privata bankkartellen att trycka på medlemsstaterna för att påföra global beskattning. Alla som önskar känna en sann grad av frihet i framtiden går emot dessa globala skatteförslag  med all uppbådlig kompromisslös kraft. Må de som i sanning representerar den fria civlisationen stå lika rakryggade som Abe Lincoln, i angreppen ur den kriminella och privata storfinansens jakt på globala skatter. De magiska lockbeten som man lägger ut för hypnotisera jasägarna är innovativa finansiella mekanismer för att uppnå millennium utvecklingsmålen. Faktum är att somliga nationer har börjat falla i dessa händer genom intäkter som vissa utmäter som en skatt på flygbiljetter. Insamlingsmålet ligger på flera biljoner dollar per år i form av fördelningspolitik som ska tilldela resurser till byråkrater och fattiga. Detta är i praktiken en förlängning av Global Poverty Act som sponsrades av Presidenten. Men den propositionen besegrades. Det finns ett uppenbart sätt att hjälpa de fattiga utan att göda en privat bankkartell med valutaflöden. Sätt upp en inter-statlig bank som tillsluts direkt i respektive regering, skyddad av lokal och internationell lag, som förbjuder delaktighet utanför statligt ägda entiteter i överföringarna och handhållandet. Det utomstående bankväsendet – inklusive privata centralbanker – får ej heller delta på fond, trust eller konto nivå. Avyttra IMF, BIS och Världsbanken, som styrs och kontrolleras av den privata kartellen. Så denna interstatliga bank som vi föreslår måste gå vid sidan av centralbanker och NGO banker – eftersom de är kontaminerade – vilket om man lyckas, gör den till en suverän kraft för staterna att samverka utan profit för korrupta delägare av processen och ge form till deras subversiva vision.

En tillkommen monstruös best, uppkastad av höken Christopher Dodd, från den amerikanska Senaten går vid namnet Livable Communities Act (SB1619), en subversion satt på genvägs-växeln. Kretiner hos världsordningsfolket söker genom denna propå tvinga folk in i urbana regioner, så att de kan kontrolleras bättre, för det är själva avsikten med akten. Folk som känner ”the beltway” sedan länge undrar om Chris möjligen är lika korrupt som hans far var. Vi kan inte svara på detta. Fläsket i akten består i att den federala regeringen tillhandahåller anslag för att forcera ett arbetslöst folk till ett veritabelt zoo.

För de som tror att federal upplåning har saktat ned i andra kvartalet, så kan vi erinra dem om att upplåningen steg med en hastighet av 24,4%, upp från 20.5% i det första kvartalet. Huslån föll 2.3% från 4.3%, vilket i praktiken är ett resultat av avskrivningar av ruttna skulder, inget annat. Företagsskulder växte med 3.8% från 5.8%. Lokal och statlig skuld föll 1.3% från ett plus på 5.7%. Finansiella sektorns upplåningar föll med 1.07 biljoner dollar, eller per ett minus på 7.1%. Bankernas tillgångar föll och bankernas kredit kontraherade vid en takt på 5.6%, och föll 1.3% per annum. En viktig markör ses i att företagslån föll 6.7% kvartal till kvartal, och hamnade utanför kurvan med 14.6% på årsbasis, i uppköp av av statliga skulder, mestadels av Skattkammarens värdepapper.  Bilden ovan presenterar en systematisk skuld spiral, som rör sig, om man inte begagnar fungerande korrektion eller intervention, emot deflation. Utlåningen är svag och det blir ett problem när stimulanser och kvantitativa lättnader upphör. Alla pengar som är tillgängliga slängs på federala och statliga skulder. Primär teknisk orsak härstammar från emissionen av värdepapper – värdepapperiseringen av skulder – vilka fortsätter att falla i värde överlag. Värt att notera för den reflekterande läsaren är - följande artikel - publicerad av Worldreports.org, som påvisar att denna sorts värdepapperisering möjligen är olagligt enligt den amerikanska författningen.

Den nationella intäkten är upp en bit men den har i sin tur fallit sidledes till transnationella konglomerat, för liksom i Grekland så stannar inte BNP andelarna i sitt rättmätiga ekonomiska centrum, och detta är mönstret av hur den så kallade globaliseringen sliter sönder en självorganiserad ekonomi, eftersom den paradoxala konsekvensen syns i den ökade intäktens motsägelse i att arbetare fortsätter att sägas upp för att förbättra den sista raden i företagen, och fånga de där 5.3% i ökning av vinsterna. Uppåt är alltså nedåt i denna vilse-i-pannkakan modalitet av ekonomin…men i större delen av media heter det; titta vi flyger! Senaste månadens verkliga arbetslöshet steg till 21-5/8% med resultatet att hushållens nettovärde ligger på 2006 års nivåer under en tilltagande inflation.

För tio år sedan var de amerikanska finansiella tillgångarna värda 6.1 biljoner dollar och i det andra kvartalet 2010 stod de i 16.225 biljoner dollar. Utrikes investerare ökade sina tillgångar av Amerikanska Skattkammarens värdepapper och Säkerheter med 709 miljarder dollar i det andra kvartalet och Agenturers uppköp växte med 147 miljarder dollar. Totala innehav hos utländska ägare av Skattkammarens papper växte med 1.436 biljoner dollar på årsbasis, eller med 9.7%. Skattkammarens innehav växte med 12.1% på årsbasis till 4.014 biljoner dollar och privata bolags innehav av obligationer steg 375 biljoner dollar på årsbasis till 2.278 biljoner dollar. Federala utgifter växte med 5% på årsbasis och har stigit 30% sedan tre år tillbaka. Under de senaste nio kvartalen har federala skatteintäkter fallit från 19% av BNP till 16.3% av BNP. Totala statliga utgifter under kvartalet hoppade upp till 40% av BNP. Pyramid-Ponzi spelet fortsätter allt eftersom marknaderna ackumulerade 2 biljoner dollar i tillväxt av federala skulder. På åtta kvartal är den upp med 3.620 biljoner dollar, eller 54% till 10.308 biljoner dollar. Sedan två år har kakan expanderat från 46% till 71% av BNP. Vansinnet i Nya Bombay fortskrider.

För tre månader sedan påpekade vi att Fed skulle fortsätta att expandera medel och kredit med hjälp av s k kvantitativa lättnader och att administrationen skulle försöka få Huset och Senaten att godkänna diverse utgifter för ungefär 650 biljoner dollar. Fed sa att de kanske kan gå den vägen vid behov, men vad de inte informerade någon är att de står tvingade att köpa Skattkammarens Säkerheter till ordningen av cirka 2 biljoner dollar över de närmaste sex månaderna. Åtgärden blir en livboj, om än totalt artificiell, för obligations- och aktiemarknaderna, med stigande inflation som konsekvens samtidigt som det driver upp bas- och råvaror och ädelmetaller högre.

Detta sorts steg underlättar för Fed att vidmakthålla nollräntesatser. Det kommer förmodligen att föranleda Fed´s uppköp av 1.8 till 2 biljoner dollar i Skattkammarens diverse värdepapper och giftiga MBS skräp. I stort sett är det bara en upprepning av vad man gjorde med de första kvantitativa lättnaderna, QE1. Vi tror att det kommer krävas mera för att nå ett lika dåligt resultat. Hushållslån kan falla under 4% vilket leder till mer refinansiering. Praktiskt taget skulle alla jänkare kunna refinansieras. Man kan se att Fed har startat processen av att sälja MBS och CDO papper, genom att titta på deras balansräkning, med bara 50 miljarder av 1.3 biljoner dollar i obligationer kvar. De köpte dessa papper vid 80 cent på dollarn, gissar vi på, för att assistera bank insolvens och Herr Casino, och nu säljer de tillbaka dessa papper vid 20 cent på dollarn, och skattebetalaren får hosta upp mellanskillnaden. Nya aggressiva eller starka påbud kommer naturligtvis efter höstens kongressval. Laggen från Juni till November visar sig bli väldigt kostsam för ekonomin per BNP tillväxt och ökande arbetslöshet. Således kan inte arbetsstatistiken förbättras förrän det första kvartalet 2011 – i absolut bästa fall. Det betyder att tioåriga noter från Amerikanska Skattkammaren kommer att falla ned nära 2%. Fed kan alltså se sig behöva expandera uppköpen av värdepapper med uppemot 2.5 biljoner dollar, istället för 2.0 biljoner dollar. Delvis hänger åtgärden på hur mycket stimulans administrationen kan fläska igenom Kongressen.

De siktar på 650 biljoner dollar. Utländska investerare kommer icke alls att uppskatta detta scenario, särskilt med tanke på den fallande dollarn, vars ohämmade fall….bara kan bromsas upp med hjälp av ekonomiska, finansiella och monetära problem i Europa. Som vi vet har de sedan länge planerade valutakrigen synliggjorts, såväl som småtrevliga handelskrig. There´s no business like government bond business, sniff, sniff. Rätt balanserade tariffer kan stävja smittan till denna sits som kommer ur frihandelsavtal (vilka är finansiellt subversiva, betvingande och geo-anarkistiska, och egentligen inte alls särskilt fria för någon alls, förutom för en krets storägare), offshoring och utkontraktering. Det kan ta ett år efter införandet av rätt utformade tariffer tills dess att insatsen börjar hävda sig, men en sådan korrigering kan stävja arbetslösheten när tillverkare och andra industrier återvänder till USA, då incitament till att kvarstå i slavarbetets territorier minskar. Siffrorna vi kommer att se beroende på Fed´s intervention lär bli monumentala och uppmärksamheten mot spelet kommer att öka när fler professionellt verksamma börjar förstå vad Wall Street och banksyndikatet har ägnat sig åt. Fed fortsätter att ackumulera Säkerheter och värdepapper i siffror som är långt mer grandiosa än vad Skattkammaren de facto behöver, för det var ju kasinoeliten som behövde dem när vadslagningarna fallerade. Större siffror kommer därför att göra sig påminda under första halvåret av 2011. Uppköpen kommer att överstiga författningsenliga gränser i en explicit upprepning av monetära excesser genom Skattkammaren, för att ackommodera ekonomins sug efter likviditet och i tillägg till detta kan Fed komma att behöva köpa upp hela skattkammarflottan. Om det sker så kan de tvåriga T-noterna inte bara falla till 2%, de kan gå ned till 1% – 0.5%, och då faller bostadslånen till 3% någonstans. Skulle detta bli vägen så utesluts på förhand, med största sannolikhet, en omgång av QE3 [en tredje fas av kvantitativa lättnader] och riggar istället systemet för en monetär kollaps inom ungefär två år, uppföljt av hyperinflation eller en serie uddlösa devalveringar.

Minns: inflation är en annorlunda best än hyperinflation. Hyperinflation i detta scenario översätts till verklighet när innehavare av dollar förlorar förtroendet för valutan som ett medium av utbyte. Det är ett läge när man gör sitt yttersta för att lämna dollarn till förmån för någon annan valuta eller säkerhet, som ädelmetaller t ex. Så går det när Fed söker upprätthålla tillgångarnas värden med massiv monetär intervention och expansion, men i det långa loppet faktiskt inte ens gör det. Men det är en effektiv metod att bana väg för storägarnas uppköp av kollapsade tillgångar när proppen går ur, för en cent på dollarn. Fortsätter vi på detta stråk övergår fasen därefter i en deflation och depression, som lär kräva 2 – 3 år till att börja med. Man upprepar ganska tydligt samma förstulna finansiella politik som de svarta smederna begagnade under 1930-talet, vilket inte alls förlöste depressionen. Super-bankirerna öppnade istället upp likviditetens kranar när kriget drog igång, och det blev en ekonomisk hävstångseffekt eftersom så mycket av medlen kanaliserades till storskalig produktion. Men den utvecklingen beror på hur finansiärerna spelar ut staterna via valutaspelen efter de kraschade bubblorna som de satte upp till att börja med, så situationen är icke avhängigt någon kosmisk självskriven lag, och därför är det lätt att dra fel slutsats om man inte förstår finansens agenda.  Fed har valt att underminera Säkerheterna för att skaffa parterna tid och det kommer inte att fungera på det vis sunt förnuft skulle vilja att det gjorde – förtroendet har redan förlorats. Annars skulle inte guld stiga på detta vis som det har gjort den senaste tiden.

Hyperinflation gör sig påmind som blixt och dunder ut ur det blå, med en påföljande utrensning av felinvesteringar. Fed neutraliseras då i ansträngningarna att assistera statens Plunge Protection Team i Detroit med att rigga marknaderna, vilket i sin tur orsakar en aktiemarknadskollaps, eftersom det inte finns något särskilt medel för att hålla uppe marknaden i det läget. Överlevarna sitter då i ädelmetaller, inte minst i guld och silver, samt i basvaror. De gamla amerikanska storbankerna kan, beroende på taktiken den Höga Handen väljer, att rusa till undsättning genom att köpa upp Säkerheter och stanna upp flykten på Skattkammarens papper. De bankerna är delägare av Fed och borde då instinktivt välja att göra så…men obligationsägarna i bankerna – vilka är av en mäktigare röst – kanske hellre tar smällen i dessa bolag genom att låta det vara, vilket ger obligationsägarna en möjlighet att konsolidera sitt ägande och sin kontroll, om acceptabla objekt går under som ett resultat av flykten. Det beror dock på om man regeringen ses fortsätta söka rädda fallerande banker, eller låter dem gå under genom Chapter 11 processen, vilket ger de största obligationsägarna makten, och samtidigt fimpar alla andra aktieägare på samma bräde. Men även om de springer till undsättning i att köpa Säkerheter i paniken blir det dock en kortvarig sejour eftersom man iakttar det lönlösa med att rädda staten på detta vis, och dumpar då sina säkerheter, till konsekvensen av att bubblorna sannerligen smäller på den marknaden. I en hyperinflation blir givetvis många varor svårsålda, även till låga priser.

Båg i den amerikanska statistiken för BNP, Konsumentprisindex, Prisindex i producent- och importled (PPI), arbetslöshet, döljer att USA egentligen har befunnit sig i den inflationssmittad depression sedan Februari 2009….och att Gandhi marscherar mot salt igen. Så vad skulle denna operation göra för att avhjälpa system och strukturfelen? Kasta lite mer mynt på dem? Det har aldrig fungerat förr, och det kommer sannerligen inte att fungera nu. Vi har just sett en femkvartalsstuds född av 2.5 biljoner dollar och nu planerar samma sorts stab för två paket till för de närmaste två åren, med en prislapp på minst 5 biljoner dollar. Fortsätter man så slutar det i hyperinflation, och med en utmaning i att korrigera världens valutor genom devalveringar, omvärderingar och multilaterala skuldomstruktureringar…att erkänna statsbankrutter är en viktig del av processen av att bygga nytt och bättre. På 30-talet gav samma sorts stimulanser ett hopp i ekonomin med 8%, och inte med dryga 3% som idag, och marknaden pumpades upp med 50%. Denna gång steg den från 6550 på Dow till 11,700. Således: en upprepning av 1932-33.

På vägen har många individuella investerare lämnat marknaderna när de insåg att Fed och staten hade riggat spelet för De Stora på Wall Street. Front running, insider handel, naken blankning tolereras på en massiv skala. Många tycks ha glömt att mellan 1930 och 1936 så apprecierades guld och silver aktier, under deflation och depression, med 500%. Vi förutspår att en nedgång av den privata fastighetsmarknaden i USA med 10 till 20% sker över perioden under rådande utsikter. Prospektet kan ändras dramatiskt givetvis om en ny Svart Måndag infinner sig, vilket vi menar är ett gångbart scenario med betydande sannolikhet inom hela tvåårsperioden. Trots de häpnadsväckande förlusterna har inget särskilt ändrats på i Washington eller på Wall Street, med nästintill frånvarande reglering från SEC och CFTC på marknaden.

Om processen vore helt genuint logisk – vilket den inte är, den är perverterad och har sin inre logik -så skulle man anta att detta synliga fall sedan Nixon fimpade guldfoten ledde till att man raskt gick tillbaka ett steg, till en guldbaserad valuta. Det skulle ge skurkarna en chans att maskera vad de har ägnat sig åt till exempel. Men…är guldet verkligen där?! För denna hårt manipulerade ädelmetall har leasats med och rört sig i mången skugga, sedan länge…så sanningen kan vara att man bara har kvar ett antal procent av vad som skulle krävas för en funktionell guldbaserad valuta, en gyllene Greenback eller kanske en guldbackad Amero (en nordamerikansk euro). Vi har inte hört så mycket från Ameron den senaste tiden, det verkar som man skippar den planen just nu, och satsar på en direktkoppling till en världsvaluta, via SDR eller direkt till alla skitstövlars ultimata styggelse, en valuta sponsrad från andra sidan graven av såväl Mao, Marx som Lenin: Bancor. Marc Faber påpekade uppmärksamt att elitens manipulation av guldmarknaden, kombinerat med alla andra valutors bedrövelser och bristande förtroende, skulle ge ett guldpris på en miljon dollar per uns i dagens läge. Vi ger honom en viss poäng där. Man må vidare undra vad skaparna av detta debacle föreställer sig att göra när räntor stiger till 5% igen och obligationsmarknaden kollapsar? Förr eller senare är Fed trängda i ett sådant hörn.

Vi erinrar oss den underliga frågan i att stora amerikanska företag numera har två set av böcker, vilket simulerar solvens och adderar cirka 40% till förtjänster och tillgångar. Kommer BIS, FASB och den amerikanska regeringen låta göra detta till en permanent lösning? Vi utgår ifrån att de tänker nyttja maffiaböckerna så länge som möjligt, precis som de kommer att bekämpa räntesatser tills den verkliga inflationen når 14% igen. Då finner man att ekonomin inte tolererar sådan räntor och kollapsar följaktligen i deflation och depression. Sådana räntesatser medför massiva konkurser och ju längre högre räntor undviks, desto högre kommer de att vilja stiga  i det senare skedet. Då skulle man kunna se 10-åriga ”T-notes” gå för över 7%. Det hela kommer att kollapsa givetvis. Ärligt talat har regimen tappat kontrollen, de förstår knappt vad de gör, avhoppen duggar tätt, och det är blott en fråga om tid tills ett hårt regn kommer att falla och debaclet uppenbarar sig i karmosinfärgade skyar och svavel.